Stodholms-Korrefpondens till Nya Norrlänrska Korrespondenten. (Genom Swenska Telegrambyrån) Den 12 februari. Första kammaren förkastate i lördags Andra kammarens förslag om tillsättande af ett särskildt lagutskott. Opinionen inom kammaren war så afgjordt emot detsammaåatt ingen röst höjdes till def förswar då br v. Ehrenhiem uttalade fin åsigt om att särskilda utskott endast borde tillsättas för att behandla någon wiss större fräga men ide flera olifo, Dessutom bewiljade i detta fammanträ de Första kammaren åt staren Strängnäg, såsom kongl. mit föreslagit, ett anslag utan återbetal: ningsslyldighet af 20,000 ror och 30,000 rdr fom lån, för ny tomtreglering efter branden, Stats: utffottet8 majoritet hade nersatt anslaget utan å terbetalningestyldighet til 10,000 rdr, men 10 af Första kammarens ledamöter i utlstottet hare reserverat fig deremot. Fragan har ännu ej för rewarit i Andra kammaren, men det will synas såsom om detta anslag skulle bli wa ret första fom söranleder gemensam omröstning i famrarne. I Andra kammaren uttrade fig br Sjöberg och frit. Gripenstedt öfwer hr Carlen8 förslag titt ombildning af statsrädet. Den förre fritijerade det me. ra utförligt än den sistnämnra, fom i detfamma fann ätskilligt beaktanswärdt, men ide kunde medgifwa hr Carldng föreställning om att wårt ftatsskick redan wore parsamentariskt. En s. k. majoritetsregering omöjlingöres genom bestämmelsen om twänne fullständigt siroordnade kamrar och då ven werkliga riksdagomajoriteten ofta ide fan afgöras, har regeringen full matt att oberoende der: af handla såsom bon anser. Hr Carlgn inwände att afgörandet om budgeten alt mera blir bujfwudsak och det framträder en bestämd riksragsmajoritet. Grefwe E. Sparre understödde med en lätt genomskinlig ironi motionären. Bland ve tonat, proposittoner fom i lördags öfwerlemnades till ritsdagen, förekommer en med förslag till förllaring af 17 kap. 3 Handelsbal. fen angäende företräde grätt till betalning ur lös pant. Med antevning af riksdagens framställning om en lag jör s. k. uplagshus eller uplagsplat: fer, ter en prorucent kunde uplägga fin wara mot kvitto, fom, representerande waran, lunde öfwers flyttas till en annan, anser kongl. m:t ett lagstadgande i denna syftning innehålla en ganska mä sentlig afwikelse från de i wår lagstiftning gällande arundsatser och dertill ästarkomma den ocgentlias bet att handlingar, utfärdade med enahanda ordas lydelse, möjligen äfwen af en och samma person, ide alltid komma att inför lagen medföra samma everkaen. Dessa betänkligheter kunna enrast rubbag genom ett tytligt åragalagrt behof för wara näringar af ett sådant stadgande. Twifwel om detta behofs tillwavo torde dod wara berättigadt desto mera fom i Danmark, det enda land fom riksdagen exempelwis namngifwit, på grund af en i början af år 1866 utfärdad lag af det innehåll fom rilstagen ifrågasatt, blott ett enda uplagsmagasin upstått och hwilket såsom såtant ide eng warit i någon stor utsträckning begagnadt. På de wigtigaste handelsplatserna här i riket äro nu. mera bolag biltade eller under biltning för åftadkommande af uplagsmagasin i stor skala och det: ta förhållande synes utmärka att fwenffa tapftiftvingen reran medgifwer i sörewarande hänseenden den frihet, hwaraf efter wåra näringagförhållanden, göras behof. Skulle en lagstiftning angdende uplagshus pakallas af behofwet, synes fännedomen härom, fom oc huru beskaffad ven färflils da lagen bör blifwa, böra winnas genom erfa: renheten från de anstalter, fom snart hos oss torde upstå. Men som hos affärsmän wisat fia en wiss twefan, huruwita den företrädeerätt till bes talning, hwilken enliat tag tilltommer den, fam bafwer lös pant i händer, äfwen gäller för det fall att gots, hwari egaren medgifwil panträtt, innebafwes af tredje person, som förbundit sia