Norrländska Korrespondenten – 15 februari 1872, sida 1

redattoren ut detrttd TtIUnUm har salcdes utsigt til att ej allenast blifwa bemött med flående fläl, utan äfwen blifwa befpottad. Bletinae läng Tidnina, utaifwen i Karlakrona, tiläager mid återgifwandet häraf följande: Atwen wi skulle hafwa åtskilliat att i renna genre frambåla. Emellertid går man dock här icke alle deles få groft till wäga, ehuru det aoda syftet mig serligen icke är mindre. När skall wål den tid tomma då man (är fia skilja mellan sak och pers fon? Wi weta icke, men wi föreftälla of, att ens bwar tänfonde och förnuftiga menniska fäster fig endast wid faktum; och är ett upaifwet förhållaude riktiat, d. w. s. ett faktum, få förtjenar wäl det organ, fom frambhäller sårant till samhållets båtnad, alt annat än owilja, och år förhållandet ide sanninasenliat, få drabbas organet med rätta af owilja, alla sidoinflytanden förutan. Denna sannina är så enkel, få naturlig, att det förmår nar oss på det böasta, att man någonsin wärjar til annan röjt, än den allmänna opinioneng. Den nya eden. Efter omtalandet af åtskilliaa förnäma missbruk af den underliga De Geerska byfättninggbefrielfeeden, tillånaa brefskrifwaren til Svfter Ulla i Fäderneslandet. 3 sammanhana bärmed och tå en religions, bok bör få mycket fom möiliat wara riktia och fullständig, skulle jaa wilja föreslå den s. k. ta. tete8fomiten att under andra butet i i förklaringen (storfatekesen wir ederna aöra litet tillägg, så att på frågan: Hwilka åro lefliaa eder? swaret blefwe: Trohets. oh embetseder, förord nade af ölfwerheten, wittnesed för sarningen, wärsemölsed för egen oskuld samt den De Geersta winglarceden för att krångla fig från egen ftuld. Men kanske att fomitgng ledamöter äro, litsom jag och månaa andra, moraliskt öfwertyaade att friswärjander snarare bör räkvas till te olofliaa ederna, fom af obetänksamhet och en fyndiga ma na sle med (mer eller mindre hemligt) åberopante af bjefwulen. Afliden veteran. I Ljusdals socken afled den 19 januari och bearois den 4 februari detta år afskerade soldaten Joban Plit. Född i Stockholm 1779, upfostrad i Gunnarbo by af Ljusdals s:n, afaick Plit år 1808 fåfom förftärfninagfark till Finska kriget, antoas under pågående fria till ordinarie soldat och deltog i flera träffningar äfwen den mid Oravais. Bland andra äfwentor under detta krig plägade han förtälja, huru han jämte 2:ne andra stäld såsom utpost wid ett fund höll på att blifwa tillfängatagen af en rysk pas trull, men räddares på det sättet, att ban jämte be andra kamraterna mwadade ut i wattnet och der nedhukade fia bakom en stor sten. Ryvesarne, som ej wille följa dem ut i wattnet, afsköto på dem all medhafd ammunition utan att träffa. Sedan de sålunta en stund uthärdat kulregnet b.a aåjwo be sig öfwer till andra stranden och unds kommo få med lifwet. Erter slutart krig beore drades han att kvarstanna flera månader i Finland, i egenskap af sjukwårdesolrat, i hwilfen egenskap han hade erhållit löfte att få upbära 1 ror pr daa såsom arvode, men hwaraf ban, ens liat försäkran, aldrig upburit 1 slillin,. 1814 deltoa ban oc i fälttåget till Norge. Mr 1830, wid 51 års ålder, erböll han afsked med pension, hwilken mot slutet af aubbens lefnad till bonom utbetalades med 48 rdr årliaen, tet enra bwaraf ban egde att lifnära fia. Under de sista 12 åren förlorade han helt och hållet hörseln, under de sista 10 åren war ban derjämte blind. Det oat: tart mar aubben ganska tålia och nöjd. Wid fin död mar han den äldste mansperson inom Ljug dals socken. I Stockholms Börsberättelje för d. 6 dennes läses: Temligen sammanstämmande nnderrättelfer inaå om att få pass gott före och igmänar bi behållits inom skogsområdena, att timmerutdrifningarna pågått under särdeles aynsamma för. hållanden, bwadan man bar grundad anledning antaga, att sågwerksrörelsen äfwensom afmertningarna af huaget wirke skola komma att wisa ett wäsentligt större resultat än man förr en och ans nan månad sedan bade förmodat. Träwaruprijen såwäl för norrländskt fom äfwen för wirke sörer och wester om hufwudstaden ha emellertid bittills i de flesta fall warit ännu högre än uns der förliden winter, men synes ha bunnit en böjd, som börjat åstadkomma någon tillbakadragenhet bland utländska afnämare och äfwensom bland fpekulanter inom landet. Sekvesteradt fartyg. I måndags afajordes målet mellan grosshandlanten Benat Wikström, samt sjökapten Prid och reteriet för skonerten Maria, derwid rätten stannade wir det beslut att Prid till hr W. ålades utaifwa 7,875 franes efter mid skeende likvid gällande kurs; hwarjämte hr W. tillerkänres ersättnina för rättegångekostnaden. Prids genkäromäl ogillades. Promotion. Enliat filesofiska fokultetens i Up