Norrländska Korrespondenten – 10 februari 1872, sida 3

tÅmetontoren I Åoltebora. Motioner wid 1872 ärs tiksdag. Af herr OI. Wikssröm: Angående anslag till ett teknisk elementarläroverk i Sundsvall. Att för industriens nödiga upphjelpande i vårt land saknaden af behöfliga tekniska undervisninganstalter länge varit och ännu är högst kännbar, torde icke kunna bestridas — Redan vid 1850 — 1851 årens riksdag behagade kongl. maj:ts uti sin nådiga proposition om statverkets tillstånd yttra sig om en väl ordnad teknisk undervisning, såsom af många skäl behöflig, för att höja den på lägre ståndpunkt, än utländska, stående inhemska industrien — en mening som äfven hos den stora allmänheten vunnit i styrka ock liflighet, i samma mån som det kroppsliga arbetet med rätta vinner i anseende och anspråk, och industriens befrämjande inses vara af stor vigt för vårt lands ekonomiska välstånd. Kommer dertill den snart allmänt erkända sanningen, att våra elementarläroverk inrymma altför många lärjungar, som långt ifrån att af naturen vara danade till vetenskapsmän eller embetsmän, fast mera skulle gagna sig sjelfva och fosterlandet, om de egnade sig åt praktiska yrken och ioginge i sådana läroverk, som endast afse yrkesarbetarens bildning, så torde behofvet af tekniska undervisningsverk vara ännu mera påfallande. Om ru ock erkända behofvet af tekniska undervisningsanstalter för medlersta och södra delarne af riket i ganska väsendtlig mån blifvit af staten tillgodosedt, så är dock hela Norrland ännu i full saknad af ett dylikt undervisningsverk — dessvärre som denna landsdel säkerligen mer än någon annan af flera skäl kännbarare erfar den erkända bristen — ty om kongl. maj.t i omnämnda proposition, såsom de förnämsta skälen för behofvet af ordnad teknisk undervisning angifvit landets hårdare klimat, länga vintrar, aflägsenheten från mera befolkade länder och mindre fullkomnade kommunikationsmedel, så torde väl dessa skäl företrädesvis hafva sin tillämpning på Norrland — detta land i alla dessa hänseenden så mycket härdare än andra träffadt — men deremot genom sina rika berg, vidsträcka skogar och talrika vattenfall så mycket mera gynnadt i afseende på hufvudelementerna för all slags industi. Utom de för industrien outtömliga tillgångar på råäämnen och naturkraft eger Norrland en intelligent befolkning, som gjort sig känd för sin åt industri och hosslöjd riktade verksamhet och sin mekaniska fallenhet, och hos hvilken behofvet af mera tidsenlig undervisning än den, som de allmänna laroverken meddela, länge varit djupt känd och väckt allvarliga bekymmer. Då un staten i nämnda hänseende sig faderligen vårdat om medlersta och södra delarne af riket, bör det väl ej anses vågadt hoppas, att den äfven omhuldar Norrland åtminstone med ?ett tekniskt undervisningsverk i värmaste likhet med något af dem i Norrköping, Malmö, Örebro eller Borås, synnerligast som det väl ej kan betviflas, att ett sådant skulle blifva välsignelsebringande för alla Norrlands provinser och säkerligen i ännu rikligare mått för fosterlandet i sin helhet, helst då ingen kan neka, att Norrland i afseende på industriens elementer och betolkningens lifaktighet att tillgodogöra sig och hela landet en förädlad form af rika förråder på råämnen, icke på minsta sätt står efter de landsdelar, som redan ega förmånen af ändamålsenliga undervisningsverk för bildningen i den praktiska yrkesverksamheten. Hvad beträffar platsen för ett tekniskt undervisningsverk i Norrland, torde välingen lämpligare än Sundsvall finnas. Näst Gefle den folk