Norrländska Korrespondenten – 8 februari 1872, sida 1

iA iii Q2r un för behandling af frågor rörande fommunallapars ne, bynaninasbalken, bewäringslagen m. m. Unber diskassionen tillkännagafs att alla Andra fame marens ledamöter inom laputffottet, utom ordfö. randen arefwe Sparre, ansåas det sårskilda uts skottet beböfligt; i synnerhet tycktes man i det afs seentet hafwa kommunallagarne i ögonsiate. Förs sta tammaren får nu afaifwa sitt votum; man förmodar att samma upfattning, nämligen att nås gon nytta fan wara att emotfe af ett sårskildt utskott, icke kommer att göra sig lika gällande der som i Andra kammaren. Hos utsletten pågår nu det egentliga rikedaas. arbetet. Om konstitutionsutskottets öfwerlåggningar förlijudes blott, i afseende på aranskningen af statsrådeprototollen, att några förbereranre distussioner eat rum. Det enligt wårt förmenande för ögonblicket åtminstone, mest maktpåligaande wärf för 1872 åre konstitutoneutskott är att frame länga förslag till en ny tryckfrihetsförordning. Bristerna i ren nu gållande äro få tända ech ers tända, att hwarje upskof med ändring af en får dan grundlag är betänkligt. Under lugnet bereder man fig för stormen, är den en aåna lössläpt skal man bittert ångra de uraktlåtna försigtigbetsmåtten, men för sent. Reran 1869 bade fonftis tutiongutffottet utarbetat ett förslag, fom lemnabes till ritsragen. Det är befant att mid 1871 årg ritstag fonftitntiongurftotteta lagförslaa wann ett rättwist erkännande äfwen af motständarne får fom ett gott arbete, i flarbet, upställning och fons setvens öfwerlägset nuwarande tag. Man ajorte dock anmärkningar, bufwudsakligast, om wi rätt minnes, i afseende på juryns sammansättnina, och Andra kammaren återremitterade förslaget till ut skottet. Konstitutioneutskottet har nu inom fia walt en fomite för att underkasta lagen en förs nyad granskning med anledning af de mot densamma ajorda inwänrningarne. Komiten bestör af följante leramöter: (från Första kammaren) hrr Berastedt, v. Gegerfeldt och Rydin; (från Andra kammaren) brr Hierta, Per Nilsson i Espö och W. Rydbera. — J stateutskottets plenum bar ännu intet veslut fattats utom det sillliyrkta statsunderstöret ät staden Stränanäs, hwils ket beslut i gär förmiddag justerades. På utaiitsaftelningar har man, säges bet, genomgått 1:sta, 2:dra och 3:sje hufwudtitlarne samt båller på med ven 4:te. På ritsgälrsaftelningen skulle fannros lift br Gumeeri motion, om uplägnande af ett nytt 4 a 4119 statstån samt infättanre af förfäljnins pen af numwarande sfemprosentsobliaationer, blifwit skyntdsamt företagen till pehandling, men fom man wille afwakta motionens tryckning, blefwo andra ärenden först förerragna. Det är på denna af delning man bar att först sysselsätta sia bland annat med de af motionären begärda anslag för enstilta järnwänsanlåganinaar. Wid innewaranbe rikedag hofwa ej månaa sårana förslag frame kommit, och vet är fnappast anletning tro det ritsdasen nu lvssnar till vem fom ajorta. (J före bigående erinra wi här och om ret wigtiga prejre dikat, fom innefattas i regeringens beslut beträtfante Jämtlands läng lanretinås fött att uttoxeora bidraga till järnwänsanläganinaen aenom Jämnte land. MNeperinaen förklarade uttryckligen att ide lärana bidrag få uttaxeras efter kapitationsafgiit utan i mån al hwars och ens förmåna att utsöra lantstingsskatt efter andra artikeln i bewidningsstadgan eler annan taga arund). Riksgäldgaf. delningen bar äfwen att bandlägaa den ständiat i en eller annan form återkommande frågan om rilsdagens hus. Oaktad man efter representationsreformens genomförande nedlagt öfwer en balf million rdr på det nuwaranre riksdagens hus, är det nog möjligt att representationen will beställa bättre om sitt hus och ffoffa fia ett nytt, — Det berättas att inom statsutskottet en och onnan byser förhoppning att utskottets arbeten ffota wara slutade i mars månad och således riksdagen bemförlofwas i april, då man brufar anje Det sednare helt och hållet beroende af det förra; erfarna rifsdaggmän finna rock beräkningen altför sangvinisk. Bland ren mängd olifartare frås gor fom funna tragas til statsutskottet förekom. ma iwistefrön fom göra mera buller af sig ån de förtjena, exempelwis den s. k. medifinffa frå an. Man kan säga, hwad Upsala universitet angick, att walet af grefwe Henning Hamilton till afademiens kansler war en opiniongyttring, ett flagg protest mot att Stockholm insatte professor Erlund såsom ritsdansman i Andra kammaren. Den mebdifinffa frågan spelade nog här, få i ena fom andra sallet, en wigtia om ej den wiatigaste rolen. Af ve 34 i Upsala röstberöttirare aåfwo 21 fina röster åt grefwe Henning Hamilton, 2 röstade på frih. de Gaer, 2 på erkebistop Sundberg och re öfriga bade antingen afbållit fia från att rösta eller aflemnat blanta sedlar. Liksom professor Edlund af dem, fom man wille weta i Stockholm från början meft nitälffade för hang utwäljande, betraktades såsom en förlämpe för Karolinska Jnstuutets rättigheter, få ansågs i Upsala grefwe Henning Hamilton såsom en gifwen motstånder,