Norrländska Korrespondenten – 3 februari 1872, sida 1

Stodholms-Korrefpondens til Nya Norrländska Korrespondenten. (Genom Swenska Telegrambyrån) Stockholm den 20 januori. Oaktadt man beredde fia i går blott på helt korta sammantråren i kamrarne — kamrarne woro sommankallade kl. 10 och utsketten fl. 11 f. m. — kommo särteles i Andra kammaren ett par diskussioner i gång med anledning af motioner: nas remiterande. Af dessa rörde fia en mera om sat, vå man uttalade sig för bebofwet af en förstärknina åt Lagutskottet, men en annan aid mest på firan om ämnet, anflag till folfbösftolorna, och ett par talare utbytte nåara huag i trossafer. J Första kammaren understödde frid. De Geer warmt hr von Ehrenheims motion om förändrina i grundlagarne få att blott en ftatåminister ffulle utnämnas och ban få egenskap af konseljpresident i likhet med hwad tfonftitutiongutskottet wid 1868 års riksdag föresloa. Likwål önskade frih. De Geer at chefen för utrifesdepartementet skulle bibehålla titeln af minister, fom wore behöflig för hans ställning till bärwarande utländska sändebud. Då frih. De Geer warit stiftaren af wår nya riksdagsordnina och den förs ändring den metfört i wårt statsskick, böra hang ord wåga mydet och vet såges af wål underrättare personer att br v. Ehrenheims förslag bar många sympatier för fia i Första kammaren. Att inom konstitutionsutskottet hr v. Ehrenheims mos tion får pluralitet för fis taga mi för afajorrt; pr v E bar från början rönt det aktninassulla erkännande från utskottets sida att ban utsets till vice ordförande i stället för hr Nils Larsfon i Tullus, fom förut fungerat i denna egenskap, men wid denna riksrag endast erhöll 3 röster. Utskottet är fortfarande sysselsatt med läsningen af statsrådeprotokollen och det säges att man derutaf inhemtat att protofollen, fom äro helt Fort affuts tare, om urtima ritstagens sammankallande, hiwilket beflörs i tenselj på Särö, äfwensom om hrr ftatsrårg återtagande af fina embeten efter den s. t. ominifterfrifen, blott tilfännagifwa fullständig enighet bland konseljmedlemmarne. Fördelningen af de utaf riksdagen anwisade 10 millioner ror till låneunderstöd för enskilda järnwägsföretag lärer nu mara of regeringen werkfälld, seran ärendets afgörande påskyndats få mycket fom warit möjliat. Utom förut til Nord: westra bergslagsbanan lemaare 5 millioner och tib Rarlskroun-banau 2,600 000 rdr hafwa nu bestämts for Sundswalls —Torphammars järnwåa 1.494,000 ror, utaörante 44:delar af anläganinaskestnaren, till Krylbo—Rorbergs 406.000 rdr, ungefär 40 0 af anläggninastostnaden, och til UIptala Margretehills, fom skall sammanbinra Gefle och Upjala med bibanor till Dannemora och Söterfors, 500,000 ror. Dessutom har till Hjo-Stenstorps järnwänaen lemnats af andra medel 210.000 rer i lånebidrag. Sundswals lärnwägsattiebolag, fom till en början skall bygaa nämnda Sundewalls — orpsbammare,järnwäaen, enligt ten af k. m:t fastställda planen, smalspå. ria och ämnad att påbörjas i år och wara färrina i oktober 1875, bar äfwen til åndamal att, efter fullborcante af denna bana, derest en statsbana för återstående Mrädninaen af Sunrswalls — Tronthjemsbanan å swenska sidan ej är beslutad eller fnart ott emetse, fortsätta järnwöågganläganingen till nerffa aränsen en norsk järnmwäa till mötes. Det är ett storortart företaa, detta sammanbindante af YWefteroch Bottenhafwet, wigtigt för de orter järnwägen direkt berör men mig? tigt äfwen för Norrland, ja för hela Skandinavien. Hwad som för ett tiotal af år fedan anfång såsom en förflugen fantasibild antogar nu mera oc) mera en blifwande werklinbets bestämta konturer. Snart är norra stambanan framrra aen till Storwik på Gefle— Dalabanan och rå bör man ide twifla på att nästa stea riatas upåt för att hinna Sunrgwall. Man fan ana, men icke beräfna den utweckling detta skah merföra för wåra nortliga trakter, isolerade fom de nu äro af en lånawaria winter. Med en regerina fom nitälskar för ommanitationrennas påskvnd n e och med fortfarande nåara goda år är planens realiserande säkert ej oflänsen. Krylbo-Norbergs särnuwän 1 mil 23,500 fot lång, blir brerspårig och skall, etter den af konal. maj:t fastställda pla nen, wara färdia före metlet af 1874. Upfala— Margretehills järnwän, hwars plan också lärer wara af k. m:t faststäld, skall byraas smafspåriR AA AIRAYNDAA fåro Aaftahor 1872 2 22