Norrländska Korrespondenten – 1 februari 1872, sida 2

Den 23 januari. Allwarsamma förwecklingar synas wara på wäg att utbryta mellan Förenta CStaternas och Spanis ens regering, och Newyork Times för den 4 jas nuari innehåller en artitel, hwilken till och med wisar utsigten till öpna fiendtligheter. Man be traktar de täta ministerförändringarne och särskillt hemkallandet från Wafshington af den spanska ge: sandten, fenor Roberts fåfom menligt för de nords amerikanska intressena och såsom ett tecken till fi endtlighet mot presidenten Grant oc dennes tabi: nett, och en af ett ameritanstt trigsffepp nyligen företagen vifitation å amerikanska ångaren Florida, som misstänktes stå i förbindelse med insurgenterna på Cuba, anses såsom en kränkning af flaggan. Man har för den skull i Washington beslutat att förslärta atlantiska Hafs-effadern med 5 parfarftepp, om hwilkas utrustning och bemanning ordres utgått. Det är sannolilt att man häruti har upslaget till en intervention i Cubafrågan och början af slutet på denna länga och ohyggliga strid. 3 Brissel ha snickeriarbetarne mid en stor fas brif börjat en strike, hwillen hotat att utbreda fig till alla de andra fabrikerna Egarne till dessa ha för den skull samlats för att undersöka frågan, hur ruwida ret ej är skäl att stänga fabrikerna, då Ins ternationalen drifwer arbetarna till att fordra 30, förhöjning i arbetslönerna. Man stadnade mid det beflutet att bewilja 10 0 förhöjning få snart arbe: tet återtagits, men endast såwida detta skett till den 30 dennes. J annat fall stola werlstäderna ftäns gas. — Striken i Charleroi är nästan slutad och arbetarne återgå i massor till fina arbeten.