Charad. (För Norrl. Korrespondenten af H. Å—m.) Det en gång en gumma war, Som en liten stuga hade Och iag mins man äfwen sade Rik hon war på gamla dar. Liten fo på ängen gick, Det war gummans; — men hwad sledde Kossan matmor en gång glädde Ty hon en — mitt jsörsta fick. Gumman jublande såg på, Tå mitt första kunde lära J mitt andra woltigera Exellent och comme il sauto. På en liten glad pic-micn Bjuds då männer på mitt Hela; Ty den waran fid ej fela Hon den med mitt försia fid. Ordet meddelas i nästa n:r. Äi.....