Norrländska Korrespondenten – 27 januari 1872, sida 3

Ellg! det fom tyckes frampå af telearammen, wädte detta steg från Thiers sida ganska stort ups seende, och nationalförsamlingens höger och högra jenter tilkännagåfwo, att den omröstning, fom möjligen kunde lägaas till grund för Thier8 nu tagna steg, och hwilken skulle utgöras af den iett äfwen i rag meddelat telegram omtalade utgången af frågan om beskattning på råämnen, ide wore att anse fom något misstroendevotum mot repus blitens presitent. Deputeranten Balbie upmanate församlingen att konstituera fia i byråer och att genom dessa utnämna en fomitg, fom skuhe om möjligt söka åwägabringa en försoning med presidenten och öfwertala honom att kvarstanna på den platå, han hittils innehaft. — Om dvod ten utsedra kommissionen ef skulle funna genoms föra detta, få upmanades församlinaen att frams fälla förslag angående de åtgärder, hwilka i denva händelse borde widtagas. Denna åfiat blef äfwen af församlingen, med undantag af 6 röfter, bifallen, på samma gåna ett framftäldt förflar till dagerdning antogs, nämligen att freraaens om: röstning ice skulle betraktas fom något miftroendevotum mot Thiers, utan att församlingen aps peberare till hang patriotism och wäarade mottaaa bang afskedsansökan. — Utgången af denna fonflitt svnes hafwa blifwit den, att Tbierd lofwat tvarstanna på sin plats och framgent eana landet och natienalförsamlingen fin tjenst Huruwira den franska ministären kommer att fullfölja sin enligt telegrammen af Thiers medtelade affferganföfan, derom hafwa ännu inaa närmare underrättelser ingått. Skulle få hända, återstode nus mera inom franska kabinettet inaen af de perfor ver, fom den 4 jeptember 1870 komma till maften; den siste of dem är ben hittilswarande uu derwisningsministern Jules Simon. Versailles den 20. J nationalförsamlingen framställde Barthe i aår afton ett förslaa om att prinsipielt medaifwa beskattning å råämnen såsom ett medel att winna finansiel jemnwiat, samt att tilsätta en kommiesion of 15 merlemmar för att rårpläga om en revision af tulltaxan; under mels lantiden kunde disfussionen om skattelagen forte sättas. Thiers upmanate församlinaen att af: sluta debatten fom redan hade warat alt för (äns ge, samt att i prinsipen antaga beskattninaen å råämnen oc) derigenom aöra slut på den konstlade agitationen emot densomma. Feran föresloa att upsljuta omrösiningen om sistnämda beskattnina, til tress en kommiasion, som borde tillsåttas för att granska alla framställde förslag, hade kommit till vet resultat, att vet ide funnes någon annan utfi.t att komma till finansiel jemnwiat än args nom skatt på råämnen. Thiers agick in vå Bare thes förslaag, bwilket det oaktadt med 377 röster met 329 beslöts skola sist företagas till voterina. Feraye förslag, bhwilket sålunda först blef föremål för veterina, antoas med 377 röster mot 307. Paris den 21 Jan Bladen mertela, att Thiers, då han mottoa nalionalförsamlinaens votum, uttalade farhågor för att nya meningskiljaktiaheter skulle uppstå mellan honom och nationolförsamlinaen, vå frågan om församlinaens förflyttnina till Paris fomme att företaaas till viskuesion, liksom eckså i militärfrågan. Han förklarade fia doc mils lig att försöka en uppaörelse med församlingen och att taga fin afskedsansökan tillbaka. Näftan bela diplomatiska corpsen hade i går audiens hos Thiers.