s1( (uttut. Pollsorwatrtare-zarvodet inberäknedt. Kongl. Biblioteket. Til de dyrbaraste gåfwor konal. bibliotetet i sednare tid erbällit, bör utan twifwel en förlidet år of br siarsnotarien H. Witblad fläntt, särdeles prydlig och med nätta pennteckningar firad handskrift af Bellmans fal: destycken, till antalet 134, deribland 51 af Cpiftlarna samt flera, fom undgått utgifwarna af Hang famlade arbeten. Genom jämförelfe med de i kongl. biblioteket förut bewarare bantffrifter af Bellman är det fatt utom alt twifwel, att denne kotex är ffrifmen af skaltens egen band år 1771 oc) början af1772, vå han ämnade utgifwa fina poesier. Den bar ett utmärkt wårde genom de mångfalriga goda och ursprungliga läsarterna, hwilka låta texten framstå i sitt rätta slick. An: nu högre stegras dess wigt derigenom, att melodierna ofta äro angifna, samt wanligen franska vaudeviller, tontradanser och menuetter, någon gång äfwen swenska wisor, anföras som källor; den mycket omtwistade frågan angående Bellmansmusiken torde härigenom wara nära förd till sin lösning. Ett fullståndigt aftryck af denna interessanta hantskrift kommar snart från pressen. Nytt aktiebolag. I N. D. AA läses: Företaasomhbeten inom det ekonomiska området synes med hwarie deg blifwa lifligare. Wi bafwa knapt hunnit berätta om ett bolag för det ena eller ans bra ändamålet, förr än wi erhålla fännedom om ett annat, och tet fom ur Berliner-Börfen-Zeis tung mertrelats om ett i Braunsckweia stiftfart aktiebolag, till en början i måttlig, men efter al sannolikhet, i fall affären winner framgång, i den mest storartade skala, vå aktiekapitalet fan np bringas till 2 millioner thaler (8 millioner rdr rmt) för twithetå foder-induftri i Sweriae, är egnadt att tilldraga fig en mer än wanlig ups märtsamhet. Detta bolag lär wara bildadt pe: nom egarens till Ljung herrefäte i Östergötland, kammarherren baron v. Mecklenburgs initiativ och ihärdiga werksamhet för ändamålet under mer än ett års refor i Tyskland; och har bolaget til en början, såsom af notisen i ben nämnda tids ningen närmare inhämtas, arrenderat på länare tid denna med 4,000 tunnland försedda, för bwitbets odling efter upgift synnerligen lämpliga ås kerjord, och är afsiaten att, om denna början fwarar emot förhoppningarna, genom köp eller are rende uprätta rylika etablissement på andra orter i Swerige. Bolagsmännen utaöras hujwuds sakligen af tyskar, som förut äro förtrogna med nämnda bandterina, samt af trenne swenskar, bwilsfa tillsammons tecknat 360,000 thaler, hwaraf 10 prosent äro inbetalta. Försigtighetsmått. J hwarje bushåll, der man begagnar stenoljelampor, bör man hafwa en wäl korkad flaska med salmiakspiritus, hwilken förmas ras på ett lätt tilgångliat ställe. Jnträffar den olyckan att lampan faller omkull och antänder papper eller nägot tylikt fom ligaer på bordet, ffal man få hastigt fom möiliat hålla falmiakfpiritusen öfwer te brinnante sakerna, derwid elden ögonblidligen utsläckes. Den märlwärdiga giktgrottan i Monsummano. Förre diktatorn öfwer Ungern, Ludwig Kossuth, har i ett bref, fom finnes infördt i tidningen Ma gyar Utsag slildrat grottan i Monsummano och dess underbara läkekraft. Denna grotta ligger i Toscana, ej långt från Sistoja, och botar omwilforligen gift. Den blef upptäckt under stenhrytning, för omkring 30 år tillbaka: sedan dess ha många tufen giktsjuka begagnat fig af den, och man känner ej ett enda exempel på att någon lemnat den utan att wara kurerad. En patient behöfwer sällan mer är 8 dagars, aldrig mer än fjorton dagar kur. Kossuth led förskräckliga smärtor af gift i hufwudet och begaf sig till grottan. enligt läkares råd. Under en wecka satt han en timme om dagen angenämt och bekvämt i den undersköna grottan; derefter woro hans plågor lif som borttortade. Kuren medför ide det ringaste or behag. Man fläder fig i ett långt linne, tager toffor på fötterna, går in i den med ftearinsljus upp lysta grottan, fötter fig ned och pratar med det fällffap man der finner, eller beundrar de herrliga, fans taftiftt formade ftalaftiterna och stalagmiterna i fall man är ensam derinne. Efter omkring 10 minnters förlopp börjar man swettas mycket starlt, men detta förefaller icke obehagligt, ty det är hwarken förenadt med känslan af hetta eller med blodets stigande åt hufwudet. Twärtom, man mår så godt att man har lust att blifwa fvar många timmar, Men dets ta tillftädjes ide af läfaren, utan han jagar ut den lycklige patienten, emedan ett för långt lvardröjande ffulle åftadfomma en förswagande werkan. Derefs ter gnides man med linne od) swepes i ett yllelakan för att ej blifwa förkyld i fria luften — man tan också taga en ej särdeles fall dusch — sedan tläder fule fig och äter frukost i det närbelägna focietetauset. Det är ännu ide kändt, hwad det är fom åftads