Norrländska Korrespondenten – 23 januari 1872, sida 2

lad med afftende å sasellanien i Sundswall än öfriga dylita presttjänster och derföre afstyrkt bir fall till den underd. ansökningen i denna del, bar kongl. genom bref af ven 9 dec förklarat fia ide finna skål att berörda ansökning bifalla i widsträcktare måtto, än konsistorium tillstyrkt. Rösträttsfrågan kommer wid rinnewarande rikabag att änyo och med mera eftertryck än någonsin förr att framdragas till offentlig behandling. Den är fom käntt af en gansta omfattande b: ffaffens bet och innefluter i fia ej blott den politiffa utan oc den kommunala samt fyrtliga rösträttens ords nande. Hwad ven förra angår har Stocholms Arbetareförening sött åstartomma ett allmänt och enigt uttalande från samtliga Sweriges arbetareföreningar, hwilla också i hufwursak — få midt de ännu uttalat fig — aillat de af den förra up: stälda yrkanden, hwaråt de likwäl önffat en mins dre starp och hård form än den Stockholmsföreningen deråt gifwit. Också fan man numera hop. pas att en epiniensyttring skall kemma till ftånd från arbetarnes fioa, lika storartad och öfwerwåldinande om ock ej lita stortalia fom byråkratiens och den förmögnare bourgeoisiens adressdeputationer af år 1865 — en opinion från de lager af befolkningen fom ej fingo wara med om arfsliftet efter te fyra ståänten men nu tommit till merwetande om fina rättiabeter och tiu fast beslut att komma i åtnjutande af dem. Wål tan tet hända att regeringen ej bryr fig om deras önskningar och att således ingen kongl. proposition om neds sättnina af census för walrätt til Andra fommas ren, men få länge wi hafwa wenstern böra wi funna wänta alt af dess nit. Bakom wenstern stär ju Aftonbladet och i denna stora tidnings föl watten paddlar ju den ff uplyfta allmänna opinionen makligt fram. Från det hållet more säledes intet motstånd att befara såsom äfwen fan synas deraf att wid urtima rikedagen i höstas från första fammarmajeritetens och den intelligenta Andra fammarminoriteteng sira framdrogs en censusnersåttning säsom nödwänrig för att rårta landet undan ret olvckebringanre wäldet af de 112. Dessa åter motsate ej en af fina tpperste, hr Swen Nilsson i Österslöf, vå ban förs klarade att ve intet hade emot att böja arbetaren öfwer strecket. En mera gynsam tirpunkt för en motion i tetta syfte fan ej lätt tänkas och torre cj snart återkomma. Hade Stockholms arbetares föreninas ortsörande hr Hagerman wid sista mas let haft mintre ljumma männer och mindre nitis ffa wedersakare, slulle det naturligast hafwa tillkommit honom att taga initiativet till ten af måns aa eftertängtare och af ingen fruktade reformen. Som det nu är torte mångas ögor lita till br Hedin eller til hr Ol. Wikström sasom den ende repres ntant inom kammaren, hwilken i fin hbemort stär i spetsen för en arbetareförenina. Kommer vernäft den kommunala rösträtten. Wi beböfwa ej uppehålla oss wid vet alt allmännare missnöjet med lagstiftuingen ressangående — bet är tillräckligt kändt och erkänrt ide minst of riksdag och renering fom, oaktadt den nuwarande kommunallagens korta tiuwaro, redan måst ändra ress beftämmelser om rösträtten. Flere tilldragelser under det sistförflutaa året hafwa Ytterligare lagt i dagen den wåra för samhället fom lätt fon ups komma af det befintliga fåwälret. Också torde motioner i detta ämne komma att för innemarans ve rikerag framläggas eler äro kanske reran afgifna för landet af hr A. W. Uhr ech för ftad af br A. Gumeliud. Det lär dock denna gång ej wara fråga om att erhilla mera än en trearas big rösiskala, en eftergift fom kanske är behöflig för att något må winnas. Wi hafwa förskuffat of vel af offisiela upagifter rörande förhallanret inom en rel Norrlänrsta stårer med afseende på de röstberättigare och des ras fördelnina på följande sätt: J Sundswall upgå de enliat nu åållande röftlängd i kemmunalfrågor röstberättigade till ett antal af 1242;