Norrländska Korrespondenten – 2 januari 1872, sida 2

20 OSS 9 Sud du Sve dettå ar Rik välsignelse: Du alt förmår! Wi tillåta oss erinra om det jaommarträde riks dagsmannen d:r OM Wikström genom anuons iftadens tidningar utlyst med stadens innewånare i sammanhang hwarmed wi fästa upmärtfamhet der: på att sammanträdet börjas tl. 6 (fer) eftermiddagen. Med den politiska lifaktighet fom finnes i wårt samhälle torde det ej behöfwas att widlyftigt upmana wederbörande omfatta tillfället att framställa sina önskningar och behof. Teater. J går hade hr Beckman nöjet få fe ett gansta godt hus. Den af oss i förra numret omr nämnda nyårspjesen wäckte stundtals ide liten munterhet, oaltadt den led af i ögonen fallande ofullkomligheter, dem det bristfälliga ntförandet endast bidrog att ytterligare framhäfwa. Förorduad. Sedan kronolänamannen i Tuna diftrikt, expeditionsfogden I. Åeolund, hos kngns bfhde gjort ansökning om afsked från fin innehaf:wande länsmanstjänst, med pension, har kugns bilde förordnat tjenstförrättande kronolänsmannen Änders Johan NorCn att jemwäl från och med den 1 innewarande Januari, till hwilken dag Åslund åts njuter tjenstledighet, i afbidan å beslut örwer ansökningen, fortfarande tillswidare bestrida länsmansbefattningen i ofwannämnda distrikt. Från Hernösand skrifwes: Wid polisbesigtning af det lif, fom annandag jul anträffades infruset i isen i kanalen, har den döde identifierats sasom torparen. E. J. Nordlander från Sköns socken, hwilfen jatnats altsedan höstmarknaden här i staden. De skrubbningar, som wasnats å anfigtet, antagas förorsakade af isen, hwarjemte möjligen någon ffråma ofriwilligt fan hafwa blifwit detfamma tillfogad wid likets upphuganing. Med rapport härom till knans bfhde har fiskalen hemställt, att pajtorsembetet måtte anmodas begrafwa den druntnade utan widare undersökning om dödsorsalen; hwillen hemställan kngus ofhde bifallit. Ny Postanstalt. Den 1 Januari öpnades en ny postation i Husum i Westernorrlands län. Wid pröfning of Styrelsens för allmänna män: oc) wattenbygnuder afngifna förslaa till förtelning of det utaf riksdagen för är 1872 anwisade anflag till understödjande af sådana utdikningar och aftappningar i rilkets norra län, fom företrärteswis afsåde att förminska frostländighet, har konal maj:t funnit godt att, med fastställande af de arbetsplaner och ritningar, fom blifwit uprättade för nedannämda till statsbidraas erhållande för: orvate arbetejöretaa, till deras utförande anwisa följande af bemälda styrelse föreslagna belopp, nämligen : i Westernorrlands tän: Uttiknina wid Ödensby i Helaums socken 1,000. Sänfning af Skränsaftasfjön jämte åt. skilliaa utdikningar wid Skedbo, Ofwansjö, Bönte, Ullbergs, Myre, Strängsta och Stängoms byar i Niurunta socken .. .. 3.000. Sänkning af Solums sjö för utrikning å Hernöoennll.. 700 Ultikning af Örmyren wid Lilllerrssö by i Ramsele sockeerreren...... 780. Summa 5,480. i Jämtlands län: Uttikning mid Miäla by i Röröns s:n 1,000. Dito af Kläppe sjö i Kyrkås socken .. 1,960. Uttiknina wid Stångswikens och Holme sjöns byar i Föllinge socken ........ 3.000. Utdikning wid Tandsby i Lockne socken . 3.300 Summa 9.260. Tjänstledighet. Kongl. m:t har d. 24 nåstt. no. vember i näver bewiljat nenstletinbet under nästkemmande år åt postinspeltoren i Hernösand D. Ulfsparre och pofterperitören i Tjelmo P. C Fagerström. Från Ostersund skrifwes i Jämtlands tidnina: Det till i onsdags af rifstragsmannen d:r Witström utlysta sammanträre med stadans innemås nare war talrikt besökt. Sammanträdet öpnades af d:r W. med ett intressont tal om ändamålet med sammanträdet, derwid hr VV. framlade til diekuesion fem frågor, hwilka han hare funnit fom de för närwarande wigtigaste, näml. förswarsfrågan, frågan om den politiska od) kommunala! rösträttens jämnare fördelning, skogshushållninasfrågan, laafrågan och järnwägsfrönan. Rörande förfwarsfrågan trodre br W. det ingalunda ma: ra omöjligt att densamma under nu instundande rilsdag åter skulle komma att uptagas, ytranre fia wara emot indelningewerkets bibebållanre, så. fom orättwist betungande jorten. Rösträttens jämnare förreluing ansåg br W. wara en nöd: wåändighet för att allom skall ske rätt. Om skogsfrågan tycktes hr W. ha den mening, att ftatdmakterna, få widt det rörde enskiltes skogar, ide bate att på lagstiftninaswäg indripa i densomma. LNaafrågan anfog han fule fomma att hlifma en