den 27 alt instundande januari 1872. Fastställda prosdagar. Sevan Ramsele pastorats förjomlinaar förklarat sia ätnöjas med det ofullständiga förslaget till återb sättande af fom ministerstjensten i Ersele oc) detta beslut wunnit laga fraft, komma prof till denna tienst att afline gas af t. f. pastorn H. Beraström den 11 och af v. kapellpretikanten J. Bosån ven 18 februart nästinstuntande år. Walet förrättas den 10 ver: påföljande mars. Fullmagt å en kollegatjenst i Piteå är den 20 december utsärrad för kollegan Leonard Ulander. Arbetareföreningarne och Nösträtten. Linköpings-förenina skall enligt Östaöta Korres spondenten bafwa beslutit tillsän a öfriga förenin: gar en skrifwelse jämte förflaa till petition till konungen alt med antednina af den förft af of omnämta runtskrifwelsen från Stockholms föreningen. Wi införa här hr Rirterstade skrifwelse få lytande: Till rikets arbetareföreningar. DÅ det från Stockholms Arbetoreförening ut: färtare förslag till underrånia skrifwelse till konal. maj:t för winnante af förändrina i ilsdaadords nin ens 14 på fött att de arbetande klasserna jemwäl erhalla walrätt föredroad inom Linköpings Arbetareförenina wid i weterbörlig orrning utlyst, talrikt besökt allmänt sammanträte söndagen den 10 tecember, blef detta förslaa få till mida gilladt, att man, efter en länare digkussion, med adtamas tion antog såsom ett wiatiat önskningsmäl ratt den representotiva rätten jemwäl måtte blifwa utsträckt till de arbetante klassarna, hwaremot Föreningen tika enhålliat förklarade fia ide funna gerkänna sljelfwa skrirwelseförslaget, dels på arund af ven i allmänbet någet för skarpa ton, fom karakteriserade bet, dels och för några tirefta påstaenden och förmenanden, fom teri företemma. Såsom erem: pel härpå anmärktes det allt för öfwerdrifna ut: trycket, att förklara dem för manbördina, som ej eade wolrätt, men att man, caftort denna före klaring, likwäl försatte ett stort antal of vet fivenz ffa folket, såsom manskupet i den wärfwade armen, samt allt s. k. tiens efolk, i samma wanbörtiga katenori, enär man fordrade deras fortfarante sssiällning — under strecket. Widare framståälldes ätskihiga anmärkningar mot vet förmenante, att de swenska arbetande klasserna skulle, derest, 14 g ide blefwe förändrad, tmwinaag att lyssna till och fanske med begärliadet äfwen komma att omfatta de för samhällsordninaen wårtiga lärer, hwilka nu göra sin rond genom Europas werkstäder och arbetareboningar, ett förmenanre, fom Linfö. pinas arbetare i alla afseenten enhålligt tilbafas wisade. Enär sjelfwa saken, walrättens utsträcknina icke dess mindre kvarstod lika behjertanswård, uppdrog Föreninaen åt styrelsen, förstärkt med ytterligare fora särskildt utsedta ledamöter, att gå i törfatte nina om upprättandet af en i lärmliga och bof: samma uttryd samt på bumana ffäl hwilande, til kongl. maj:t ställd skrifwelse. Setan tetta skrifwelseförslug blifwit uppsatt, samt af föreningen antaget, erhöllo kommiterare tet uppdrag, att delgifwa detsamma rilets öfriga arbetareröreningar. Då kommitterade werkställa detta uppdrag, anse fia kommitterare skylrige att beledsaga remissen med nåara sårskilda ord. Linkövings arbetareförenina bar allmänbet sökt att motivera sin framställnina från synpunkten af samhällets beskaffenhet och ändamäl såtant det mi: far fia för hwor och en, fom erfånner och aktar arbetets betvrelje. Beträffande sjelfwa frågan, har föreningen fält fia på en fullkomligt raticnel ständpunkt eller på perfenliahetsprinsipens, fåfom warande den enda prinsipielt bållbara. Hwarje annan ståntpunkt skulle föröfrigt lätt funna medföra ben följd att arbetareföreningarne inem fig sjelfwa komma att förerta egna merlemmars politiska underkännanre, hwarigenom söndring och splittring inom förenin: garne kunte uppstå. J formelt afseende bar föreningen sökt att iafttaga ett i öfwerensstämmelse med sakens wärde och mist afpassadt skrirsätt. Linköpinas arbetareförening är öfwertyagad att te arbetande klassernas representatida rättserfännande nu mera egentligen icke är nagot annat än en tidsfråga. Samtiden bar fett huruledes många af de une der förra tider uppresta skiljemurar tFlagferna emellan, den ena etter den andra, icke fällan af fig sjelfwa, romlat in. Antagliat är äfwen att den i Y 14 upprefta ffiljemuren förr eler fednare jemwål skall göra tet. J renna fasta tro will Linköpvinas arbetareförening ide att några bafunstötar, sådana fom de mid Jericho, skola på den naturliga, enda rätta och funda, men också säkra utwecklingen i förwäg.