ja deri, att, efter Salvasens updift, besättninaen efter asgifwen sjöförklarina åter iuflyttade på Euis lore bome. En märklig uppaift är ven, att Löf skall hafwa bjutit Salvesen ett pund stertina, om ban aenast toge byra och ainae till sjöss utan att inställa fia i tonsulatet till förktarinas ufnifwonde; samt att Löf sfulle vttrat fia önska, att entast Sunz vin och Foreren stulle jemte kaptenen och fiyrmans nen göra sjöförklaring, bwartill tock besättningen swarat, att Då ej ala kallades, ämnate ingen af dem inställa sig. Wid deesa uppaifter anmärkte Löl, att wererbörlia kalletse til sjöförttarina vas liatwis stulle utfärtas af fonfutn, ej af honom. och trodde ban fia äfwen från London funna förskuffa intva om att få fett. Salvesen berättare witare att, efter bwad ref. kunde förstå i följd af befättningens wäaran att efterkomma kaptenens önskan hwad sjöförtlazingen beträffare, kesten å Sailors bome blifwit indranen, hwarefter besåttninpen ins flyttat på ett norstt berberge. Först 5 a 6 tagar terefter bare te från tonfuln erhållit uppmaning att inställa fia till sjöförklaring, hwilken uppmas vina te då genast efterkommit. Wid tet ktoreförbör, fom af parterna anfiällteg med wittnet, tyckte fia referenten, och månaa med bonom bland ve talrifa åhörarne, förspörja en frös tande olithet i vet fätt, bwarpå domstolens ortfös rande upptog färanden8 och fwaranreng anbållans ren om frågors framställande. Wi anföra härpå ett exempel bland många. Seran käranresidan uten anmärknina fört till wittnet framstäba åts ffilliga rätt egenvomlisa frågor, fom näftan lifnas de en examen i naviaationgmetenffapen, fäfom om wittnet ansåne vet lämpliat att unter ve och de förhållanden föra te och ve seglen o. s. w. anböll swaranten att få föllante fråga framsslsällt: Anjer wittnet att på aftonen efter sommanstötninaen andra och werksammare ätgärder för re lirna ffas dornas repurerande funnat wirtagas än de jom werklinen widttoaoge 27 Då domftolens ortförande wånrade denna frågas framställante och äfwen mår aroade att i pretolollet anteckna, att en sätan bipär ran blinvit gjord men afslagen, får fia swaranden nörjalat att wända sia tib åbörorne mer begäran att cventuelt få äberepa några at dem sasom mit: nen på tenna egendomliga episod. En af de näre wante, bwars rättekängla synbartigen sarate af ortförandens förfaringesått, anmälde fia genast bärtill willin, men utom honom kan naturliatwis kapten Löf erbåälla bela tussinct witnen om han Jjå önskar. För örrigt tillbakawisate ordröranten fles ra andra swarandens fågor, unter förklaring att de ej inwerkore på burwutjaken, en kritik, fom ej anwäntes i alfeende på färondefivanå frågor. Ref. anser, att en romare ej fan mara noa mon om fitt anfeenre såsom fultomliat opartisk, bwarom råtbuerätteng t. f. ordförande denna gåna ej tycktes taga bebörig wård. Wi bedja wåra läfare ei ups fatta tessa wåra mot domaren fromkastade anmärts ningar få fom skulle mi witja uppträra fom faps ten Löfs salförare. Wi äro alldeles ej öfmerty. gate om tenveg oskuld, snarare twärtom; men mi ifra för att äfwen med en förwunnen bretsling alla lasa former behörigen iakttagas. Löf onmälte jär mot witnet Salvesen, hwilken han anfår hysa personlig afwonhet mot honom, altsetan Löf, wid affestandet från Hernöfant, nötgats anlita pelisbiträde för att få ren tretrslante Salvesen ombord. Salwesen framstälde denna sot nånot annorlunda. Parterna anmorates slutligen taga afträde, likwissl med särskild upmanina till målsegandenas ombud att tröja kvar i rättens seesionsrum, en åtaärt, mot hwilken ven tilltalade yttrade sitt missnöje, utan annan påföljd än att rättens orts förande bifallade waktmästarens handräckning för Löfs unörante. Eiter en fortare öfmerläganing afsade rätten vet beslut, att målet den 16 nästk. febr. skulle företagas till ny handläggning. Dom i trycfrihetsmål. I det of ledamöter af Stockholms hwitbetsfocerbolag mot hr C. MNads man instämda tryckjrihetsmål bar dom nu affunnate, Juryn har med nej beswarat frågan om artittars nas brottslighet samt derå följande anfwar förl be stämdt brott, härflytarde of argt uppsåt, hwarföre br N. i detta afseende friländes; men hwad angår anfwarspåståendet å hr MR. för smädliga yttranden mot medicinalrådet Hallin oc) öfriga kärande i mås let i egenstap af ledamöter utaf bolagets styrelse blef Or N., sedan juryn med ja beswarat frågan om artitlarnas brottslighet i detta fall, dömd att böta 400 rdr twefaldt med 800 rdr, samt ersätta tallelsetostnaden och protokollslösen, hwarjemte de år alade tidningsnumren stulle konfiskeras Om Jahulesta kören medtelar Jönk Bl. tills förlitliga unterrätterser. Jmpressarion för venz na tör war ide, säsom man någonstäres fett ups piftvet, ven bekante M. Strakosch, utan en Iöjt.nant C. Hambera mid Gotlands nationalb mä ring. Denne perfon bade inför notarius publis cus Wassberg i Stockholm upajort kontrakt med fäångarne om att bland annat senast den 31 otktober deponera såsom säkerhet för urfyllandet af fina sörbinrelser en summa af 40,000 rer. E mellertid törled fiben men inasen dengffioan hår