Norrländska Korrespondenten – 14 december 1871, sida 1

Article Image
Från Utlandet. London ten 8. Prinssens af Woles tillstånd låter befara tet wårsta; bang lif swäfwar i stor fara. Versailles den 8. 3 afseende å statshushåll ningen vifwer presirentens burskap en öfwersigt öfwer kejserlioa budgeten och krigentaifterna. Nee geringen missiröstar ide om att funna förelägaa en jämnwigtsburget. Talrifa retuktioner hafwa företagits i utgifterna och en normalburget är upstäld. Armep sten förhöjes mer 80 millioner Armens styrka i frerstid blifwer 150 infanteris regementen, om 2,000 man hwarttrera, med 4 kur noner för hwarje 1,000 man. Den swäfwante stulcen reruceras från 1,100 till 623 millioner; till amertering häraf anwånras 200 milliener. Ai tenna orsak är en skatteförhöinina af 600 milis oner nötwåntia, hwaraf 350 mill:oner redan äro urförda, och angåente re öfriga 230 bebådas tage förslag. Derefter omtalas swårigbeterna mid ber tolninaen af ve twå förfta milliarterna; deesa swåriaheter besterdo ide i anskoffante af lån, men penninaornag utbetalning utanför Frankrike merdz förte förringande af den klingante walutan, bwilket i synnerbet war kännbart wid betalningen i mynt unter 20 francs. Bankens swärigbeter ups stodo genom fevel:marimum; det är nörwäntiat att detta afhjälpes och att bonken lemnar tillräcklig aaranti för banksetlarna. Banlens altiva ut öra 3,383 millioner, den bör derföre funna utaifwa 3 miliarder i sedtar; tessutem eger banken 3 a 400 millioner i löpande räkningar. Statskaesan bar ingen fordran mera hos banten. Wine banken föröta setel emiesionen, sfulle det anaana bandeln; men pdet är ide sannolitt, att tetta är nörwänrigt. Widare heter d.t i presirentens budskap, att Frantrike will hafwa freren, såsem ret oc tofwat på hetersord. De krigförande parterna äro trötta of striden, och enär Frankrike, fom etyckan trabbat, will fre, få fan man ide förutfe nåron möj: liabet till trin. Den nr warande nationalförfamlingen skall ej bestämma om Frankrites framtira regeringoform. Olinar bon mina äsinter, fåträs rer jag tillbaka från det mia ombetrodrda wärf och ejterlemnar landet uti ett bättre tillstånt, än ret, hwari det befann fia, när jag öfwertog dess styrelse. Lagutkastet i nationalförsamlingen om bärens reorgonijatien atopterar entast under krigstit almän wäruepligt; eljest lottdragning, ty i annat jall ffulle finanserna blifwa för hörrt betungade. Deriaenom komma 150,000 man att tjena 5 år och 3 a 100,000 blifwa hemma; årligen utffrijs was 90.000 man. Versatlles den 9. J nationalförsamlingen tillkännagaf finansministern, att burgeten för 1872 kommer att framlängas om lördag. Duchatel ans böll om flyndfam bebanrling af förslanet om att Thiers, ministrarna och naticnalförsamlingen sfola tana sitt ständiga säte i Paris. Jyrikesministern swarare, att regeringen skall medrela fin åsiat efter debattens början. Förslagets skyntjamma bebantling afslogs med swag majoritet. Nästan ens bälli t nefates skyntsam bebandlina af Herveg förslag (om plebiecitutffrifning, för att få weta, om regeringsformen skall wora monarkisk eber republitansk). Ett lagförslag om de erleanffa familjgersens återaifwanre föreladcs. Gt sörslag om beläaringstillståntdet upbäfwande i Rbenestepartementet och Marseille förkastates, åfwensom ett förslaa om fribet för offentliga församtingar med anledning af generalrårens wal. Reuviear angrep benåtrnings kommiesionen och falflarex .

14 december 1871, sida 1

Thumbnail