AmAm F41,t (74 LJCULH sunt för rätten inställas. Med anledning bäraf wände fig landghöfdinges ämbetet i Hernösand den 8 aus. till kongl. utris kee-derartementet med anhallan om tess bemerd: lina för de anktagades hitsäntande. Den 30 nevember antänve till fnang befhre bärjsädeg en strifwelje från nämnda kongl. depar: tement, daterad ren 24 i samma månad, hwari medrelas att fonal. maj:ts beskickning i Beriiu, till hwilken den k. m:ts befallningahafwanres skrij welse bijaate hantling blifwit öfwersänd för att wederbörante retaifwae, inberättat, att i Preudz jen gänante lagstijtning ide tillåter ett sårant delgifwande. Wi anse ess ej berättigade, säner Hernös.Post., ur hwilken wi hämtat ofwanstäende, att göramäara anmärkningar och betrattelser öfwer denna utgång of fafen, enär af departementets sfrifwelfe till tupng bejbre ej fun inbämtos, på bwilka arunder kommunikationen af Själcwads härads: rätts beslut ansetts stricante mot preussisk lag. Mölligen kunna wåra kolbeger i bufwudstaren för: laffa allmänbeten närmare besked om innehållet af ven sktrifdelse, fom från konal. maj:ts besktst ning i Berlin ingått till wårt utrikesdepartement. Salen förtjänar i alla bänseenren att upmåärtsammas; och sinlle ten rätts unnt, hwarpå om de anklagotes inställande göres, befinnas Ilar, äro wi för mir tel öfwerty ade, ott preussiska regeringen ej slall dröja att willjara tenjamma. Preussens matt och mår relattwa wanmakt lunna, efter war tro, derwid ej komma i betraltonde: genom ett i obetydlirbeter, fidrana fom denna förwägra en främmande stat, ref rätt, skulle preursen på ett åfwen för detta mäktiga land betänlligt och farlint fört skara sitt anjeeude inom Europa, Snndhetoskollegium bar litaledes utfärdat fun: rörelje em anjölatna till rätt att inrätta ett t:etilamenteförrär i arouskapet af provinfialäkfares sitlenen Bade i Fjellsjö socken. Det skall wara en närboende, lämplig od) willig apotefäinnebafwåare. lippå derom gjord ansöknina bar konal. mafit banat bonreiebeiaset i Lonren under firma 3. Tpbomson, T. Bonar C:o freneskatteheumanet Lutmoran om 823 selauts skatt tillika med en hän bommanet Habkorn afföntrad egotrakt ins om Gurmunrrå secken of Westernorrlands län. Årets möten med indelta armEn lära komma att bisswa något olita fina förenångare och taaa länare tid i ansprät. Så upzifwas kavallericts möten bsifwa: för exersieslvatronnnn... 90 dagar, befälemote re rs 2270 hh förberet. underbefälsftela , . . . 90 unterbejäleskeaeen.... 90 renementemåÖt. 25 , bwartill kommer ten bestämmelsen, att ins och ut: ryckningetagarne ide inberäknas i mötets längd. Detta sisinämnta gäner äfwen om. infanteriets mten, bwilta ärwen lära wara förlängda. För tavalleriet temmer en unterbefäleskola att sammandragar i bufwurstaren 1 juli och organiseras i öfwerensstimmetje med föreskrifterna för 1871 års stela. För infanteriet lär underbefålsstela ååmen för 1872 blijwa å Karlseborg. Under regementsmötena lära stammen och ans tra tlasjens bewäring komma att under 3 vagar befpijas med torrjöta. (N. A.) Bland förslag, fom regeringen säges skola före. länaa härnan Jammantrårande rikedan, omtalas en uy lag för aktiebolag. Den nu gällande är temligen ofulistänria, ifynnerbet beträffanre de få iallate kemmantitbelagen, oc ven bod oss fia alt. mer utwacklande företagsamheten i fråna om bil: tandet af utticbolag gör bristen få mydet mera i ögonen sabanre. (Jönk. T.) Omkring 100 swensk amerikanska emiaratmärfware anses retan wara i i full wertsamhet i olila delar af wart land. Alla äro de sarane personerfom wistats i amerika ett eller annat år utan att, ver funna fånga ven lyda, hwarefter de iägtat och derför återwänct till fosterlanret för aft nenom allehanda falska och berränliaa förespeglinaar lecka till utwandring. Härpå förtjena de genom ven prevision som af aeneralagenterna plägat betalad: för till teras fontor förde emigranter. Ännu? bar, fåmivt oss fändt är, ingen fådan wärfware anlommit till wåra trakter men te funna komma och wi wilia derför i tid warna ten omisstäntsamma och lättrogna delen af allmänheten. J Upfala ha, enliat bref til N. A., stridiga kånelor wäckts deraf ott erkebistop Suntberg bemma bog sig gifwit fupd med bat. Erkebiskopen är förtong vält höaste s yresman och rerför ligger en förre betytelse mid hans görande och låtante. J mannaminne helt satert och troligen unter bela Lutberska titewarfwet har aldrig förut någen bal blifwit gifwen i erkebiskopens hus. Jnrättandet of ett inhemslt penninglotteri förs orcas af Krimianstarstioningen EStänfta Pesten, fom ertånner lotterispelets förkastlighet men anfer oft rot ej fan havftosss ÖHA mare fa fån is 0