Norrländska Korrespondenten – 12 december 1871, sida 2

tenta Peltfften, hWars söremål ar en stabel och wårtig fred, blifwer sitt bögtit ttat gifna ord tros aen. Elsass trattoten omtalas. Befoltningen i de eckuperade telarna af landet, fom är afföndrad rån de tyska seltaterna, enär ressa äro fasernerare, mäste tyala fin patrictiska harm, fom botar landets säkerbet med fora. Främliagens lif är lifta beliat fom merberz:arens. Hanrelstraktaten mer Enaland upsåages i februari; om en ny trafs tat temmer att förhantlas nästa år. Förbålans pet till Jtalien är gort. Päfwestelens cafbängigbet uprätthåles på ret strängaste. Regerinaen afhåler fia ifrån hwarje råd i ven romersfa jvrås gan. De bära önffninsar uttatas för Östertikes wäl. Förbällantet till Rosslont är tet bäsia. Såletes fianes ide alls nå on anledning till bes tymmer. Om Ressels sista funder merrela franska tidninnar: Rceesel bor striswit ett bref til Tbiers, pwari han förtlarar fis gerna wilja lida döden, men ber om förskoning från militärics dearatas tion och förklarar, att ban ej skal emottaga bes nådninnen, om ren är förbunden med wanära. J fängeljet wijate Rosfel det orubbligaste fins nesluan. Han arbetare rastlöst och bade just flus tat undra bunret aj sitt werk om franska armen, fom är bestämtt att offentliagöras efter bang röd. Han somtalare ofta med ten proteftavtiffe prestmannen Paeja och åragalade djup religiesitet. Til nämnde prestman skfrej Rosssel aftonen för re fin töd ett bref, fom fan anses för ett polis lislt testemente. Brefwet är fåfom facsimile införtt i Gulcis, hwarur mi hämtat tet, Som ett slags motto begagnar ban deesa ord: 7Sagq bar warit ordföranre i frixerätt: fetan bar jag fjälf warit anflagar infor en fåran; jag bar tömt och vu är jag själf tömd. Dömer ide, Jå warten J ide tömre! Ssåählwa brefwet år af följande lydelse: Min före herr Passa! Jaa lemnar er bårmetelstadet uptraget, att, ifall ret parti, fom ja3 tillbert, skuue tomma til maken oc beta fina metstandare med hämnd. Ni vrå mätte göra brut af tetta bref, för att säna rem, att jaa i sista ögonblicket af mitt tif på tet entrågnaste beder rem, fom hafwa äran att tämpa för fridetens saf, att te ide hämnas på fina effer. Det more owartigt friheten och owärdigt oss, fom bafwa fallt. Eter mycket tillaifne L. Nosjel. Från Frankrite skrifwes att Ressels afrättnina ästuttemmit en stor upbeteninag i sinnena J Paris bade pelijen wittantt fora anslalter för att Jsöretomma utbrott af ten jäsnina, fom före. fans hes republitanerua, Lugnet jörblef eckså estörtt. Nessels lik skall efter bang familja önskan för ras til Nmes. För att untwika bwarie demonsiration är vet beslutart att lifet ei får passera llatens gator, utan stall merelit förstatsbanan traneperteras till fåstet Petit Montreuge ech ters ran till förra Frankrike. Jnom provinjerna ha ofrättninaarne aifwit onlerning till temonstrationer och på åislilliaa stäl. len för pressen ett särdeles bäftiat sprök. J Lyon ba unter åtta dagars tiv twänne of tidningarna uttommit med swarta sorgfonter. Tidn. ILVil te Lot et Garonne går åänra derbån att fertra dit en fraty må upresas åt Rossel och en annan tirning Pronts re Vyon yttrar att den nationalförsamlina, ur bwilfen benådvninafommigs sionen frumgått, bär en eutplånlig skomfläck på sin panna. Den 30 sistl. november blef åfwen Gaston Cremicux stjuten i Marseille. Denna afrättnina bar wäckt ännu större owitja än Ressels och Ferrks. Metan nämliaen Rossel tillbörde ars meåen, och Ferr mar morrbrännare, bade Cremieux entast anslu:it fia til ren kemmunistiska röreljen i Marseille, fom ide hare någon oaers ning på sitt samwete. Cremieux war altså blott politist förbrytare, och man anser derföre att töråstraffet war för hårtt. Sinresstämningen är af denna anlerning få mtdet mera uprörd, fom han war den enda af de fyra i Marseille dödstömda kommunister fom blef afrättar, och tet påstås att han ide fick nigen når of tommigfionen, derför att ban kallat nationalförsamtingen ev bondkammare, Di man på natten fl. 2 underrättade Cremieux om bwilfet öre fom wäntade benom tå timmar derefter, swarade ban: Jaa fal wisa buru man bör tö7. Han fullbordade ett påbörse jadt poem och bad presten anmota deputeraren från Marseille, Caquirog, om att afsluta en teas terpie8, fom han warit sysselsatt med att utarbeta. På afrätteplatfen begårre ban, att man ide ffulle binda för hans ögon; terpå ropade bon: Fyr! Lefwe revubliten! — men ret fifta ordet dog på hans läppar, i tet ban störtare till mars fen, lilsom träffad af en ljungeld. Paris den 5 rec. Jeurnal efficiel merddelar Geutant Birons utnämning till franst ambaesadör i Berlin. Berlin den 4. Den af tyskarna ockuperade tee fen af Frankrike är förklarad i b lösrinadtilla stånd. Brett, benånana mot tyska soltater, afs