Norrländska Korrespondenten – 2 december 1871, sida 2

Mossel, en al bet unga Frankrikes ädlaste, nde utaste och dugtigaste män. Det är på tet mifet en regering biottar fin swashet ech fin stuggrådsla. Rikshufwudboken för år 1869 bar i tessa tas gar fart frän nydet utgifwet sitt ven 26 julirets ta år ufflutade fopital-fonto med vertill hörande tabiåer och bilagor. Det stulle utan twifwel wara önskligt, om tet ej är omöjligt bwilket wi ej funna tro, att fia: tens räkenstkaper lunte hinna ajslutas på näpet fortare tid än ett och ett halft år efter det räd tenstapsår re omfatta. Bättre dot sent än al: drig och på samma gång deana sats må aälla tid rifebofeslutstenterete ursält tillåta wi ess under ref styrd anföra några siffror, fom äro för mid: fo förhållanten gansla uplysande. Unter aret ha utaifterna öfwerstigit infomfterna med 11,934,574: 85 rer rmt, bwarisenom ful: ten ökades till 54.521.866: 87 rer rmt. Enligt wonliga enfla begrepp om ged husbållniug är retta refuttat bögst nerflåenre och borde mana till en grundlig granskning af utgifterna på det att utrönas mätte hutuwita några och i fifall hmwil: la funde wara att anse såsom öfwerflöriga eler årminstene mintre euntagänaliga. J främsta rum. met skulle naturlintwis detta åliaga riksragen, inom hwars Andra kammare också flere berömwärta fersök gjorts till besparingars ästarkommande, utan att likwäl denna foltwalda det af repre sentutienen ännu kunnat följdriktigt genomföra sunta bushällniursaruntsatser gent imot Första kammarens ech Andra kammarminoritetens benägenhet för byrätratiskt slöseri. Tywärr fon man ej boppas på eu genomgripande förändring till vet battre, få länge den nuwarande Första fame marens tid räder; och skulle den wid de nya ma: len om tre år få samma fysionomi af gutefimidd grärdra fom nu få bir ret samma elände i ytters ligare nio år. Jmellertid ha landtmännen matr ten i wåra landsting och mi taga för allkeles pifwet att re skosa komma i håg tilldragelserna uns ver striden om förswarsfrågan och wisa mera po litisk mogenhet än fallet warit i wissa stärer, der somliga gått ända deirhän i blinthet, att de we lat insätta en konungens förtreenteämbetsman ibland folkets ombud. J wåra tagar har man lyckliatwis börjat allmänt förstå siffrornas spräk och wi återwänta derför till det. Bland rikestatsutgifterna möter oss till en börs jan jörfa bufmwudtiteln med ett ortinarie ans slagebelepp af 1,417,000 ver rmt. Konungens hofbälning upaår til 800000 rtr; enkedrottnina Jesefinas til 120.000 rer; prins Ockars till 126,000 rdr (deri inbegripna hans gomåls hands penningar); bring Auaust upbär 35000 rdr; prins seesan Enzenie 18000 rer; möblers unverbållans re å fal. flotten tostar 56.400 rdr; hofstallets ut: fortrina 45000 rdr; polig, lys och renhållning mid slottet och arfprinsens palats 22500 rdr; Ros serebergs flott 3000 ror samt wed ech kel för de fal, bojwen 50000 rer. Återstoden 123100 rer är fördelod på re särskilr a fal. flotten. Härtill fomwer konungens årsanslag 300,000 rdr och brutgåfwan åt nuwarante krenpninseesan af Danz mari: 198000. Den monarkiska prinsipen kostade of såletes är 1869 trirekt en million niohuntrafemtictusen riteraler riksmynt; kunde te indi: retta testnaderna räknae, skulle man ännu mer häpna. Behöfwer man wäl wara republikan för att kunna med br Jöns Pereson tycka att stormakten IMmerikfadg Förenta ftater bar fin president — fom kestar 150000 rdr årligen — bra mydet bil: ligare? Då fer tet klent ut för monarkismen i wårt land, och det är fara wärdt att mererbörans de äro på wäg att bränna fina fingrar folkets fickor. August Blauche warnade dem derför en gång, tå i Andra kammaren en motion om fpar: samhet på första hufwuctiteln mar nåra att i tysthet bearafwas; men hans snillrika ord förse tlingade obörta. Och hwad hände? Jo, några år senore ulslungate i samma kammare fomminifer Törufelt fin bekanta mördande persifflage om tonal. maj:ts nådiga hältar. Detta uttryck war en grimace; men en grimace är nältan altid farligare än hotful wrede. Der: för skuue wi oc, om wi wore nog enfaltiga att i monerkien fe ten enda riftiga, lyckobringande stats.