Norrländska Korrespondenten – 2 december 1871, sida 2

Sundswall d. 2 detenbct. Det gifwes en reform för bwilken wi byfa före veles förtärlet och till hwilken wi få ojta fom möjligt återkemma alltid i bopp att lunna utbreda ed) befästa öfwertvgeljeu om tess trängande növwändiabet; det är fflamesjan imellan ftat och kyrta. För en pelitisk tionina ligaer vet imeller: tid närmastietill hants att wisa på teinftränfnin: gar i mennistornas pelitiska och sosiala rättiabeter och te förstörante ingrepp i statens sunktiener som en jtatstyrka medför; mera sällan är man i till: fälle att jramhålla de kränkningar of hwilka fyr fon i fölp af denna etristliaa förening liter. Derför kunna också en vel prester wåna inbilla mindre själftänkande personer, att pressens arbes te för statstyrtans uphäfwande ytterst avrundar fia på fiendilighet imot eber ätminstone likgiltia. bet för kristendomen. Påhittet är syntiat nea och lyckas ej fällan — till en tid; men få foms mer en eller annan tilltragelse ur mertliaheten och blottar ret tjupa träftsår fom — tad ware statekyrtan — ej minst tär kyrkan själf. Ett få vant gifakt finner läsaren i tasens utrvifegafrel: ning, ver det omtalas hurusom rikodagen i Ber: lin antagit ett strafflags Madrganre, riltadt met prester fom unter utörningen af sitt kall emtala statens angelägenheter på ett sätt egnact att frö ra det offentliga !ugnet. J intet protestantiskt tand bar kyrkan haft att glärja fig åt ett få innerliat samband med och ett så wertsamt skydd ar staten som i Preussen ed) många prester i wårt land ba kastat lärg: tansfuna blickar efter den preussiska orrningen, ren te oc fi gerna welat införa äfwen hos cf. J rag funna re, om de wilja, se följderna af den beprijate föreningen, Låtem ess je til en och an: navn of vem od) för retta ändamål ätill en början söka angifwa en synpunkt, om hwars riktighet mi adle tunna bli ense. Kristendemen är werldens surdeg och bör pe: nomsyra hela degen; den är wmwertdevg ljud och bör uplysa alla winklar oc) wrår; ven är werls dens salt och bör mängas i alt för att hindra förruttelsen. Kristenromen arbetar nu wisjertis gen i första rummet med od) på den enffilda mens niskan, indiviten, men i och genom vem måste hon oc småningem omgestalta te menskliga famdälle. nad gruntwalar ech former, såwida det etjest måite anses cimetsägliaen sant att de kristne et fun: na låta fina samhällslagar och styrelseformer byg: gas på vunat ån kristi aruntsatfer: lärlcek, jäm lilthyet, go wilje oc frid! Och att pretellera is mo: utt jour waltjör desse den ewiga sanningens päiasiner är en kristens och vå äfwen samt i förs pe rummet en kristen prests heligaste pligt och ot. Det är ej få länge fevan siviliserade länder