444 97:1i: sig upgick till 28. Wid Karlshamns Naviaationsskola Hafimaeleverna öfwerenekommit att under läseterminen mar: ten förtära spirituosa eler maltdrycker. Engelsla transportsteppet IMegeras fepps brutna bejänning måste, såsom wåra läsare torde erinra sig, till följd deraf, att fartyget på reja från Australien till PY mouth å Jndista Oceanen i fomras iprang läd, taga sin tillftykt till S:t Pauls-ön, en ödslig bafalttlippa i oceanen. Om förloppet härwid samt de sleppsbrumes wstelse å On meddela de senast anlända engelsta tidningar officiela rapporter, hwitka — jäger G. H. T, hwarur mi härom meddela ett jammandrag — giswa stoff till en berättelse, font i späns nande intresse stulle funna mätt fig med Åobinson Erujoe och andra de bäst diktade äfwentyr till sjös. mMeaxra mar, heter det, ett gammalt fartyg, iom om talad under Krimkrigets dagar od) redan då anjägs fom mi dre sjödugligt. Under abysfiniffa kriget, då regeringen mar i stort behof af transportstepp, wågude man uwål ide anwända det föråldrade steppet, och det wäate fördenskull stor förwåning, mygdet ogillande oc) dystra aningar, då den nus warande britiska sjöförwalmingen uisslicade det efter en oc betydlig reparation på en läångresa med inemot 400 man ombord. Befälet anförtroddes är en uimärkt sjöman, kapten Thrupp, fom wieserligen uttalat sitt misstroende till Mg ras duglighet, men efter undsängen order teg, lydde och afieglade. Goda Hoppg-udden mar redan dublerad och Megera befann fig den 7 Juni å Jndista oceanen ungesär halfwägs mellan Afrika och Australien, då den kommande natten medförde en obehaglig, men ide owäntad underrättelse. Förste maskinisten raporterade nämligen till kapten Thrurp, att steppet sprungit allwarsamt läd. Manskapet beordrades lill handpumparne. I början syntes dessa tillräcdliga, men wattnet började åter stiga, och man måste anlita ångpannoz nas pumpar. Så sorigid det till den 13 Juni, då erhe bilge-pumpse, drifna med ånga, måfte tillgripas od) faptez nen beslöt sätta kurs på närmaste land, för att der mes delst en med örd dykareaparat underjöka skeppsbottnen, jäs fom det heter i hans rapport, men wäl i främsta rummet för att rädda man och allt från undergång. Närmaste land mar St Panls-ön. Natten till den 16 Juni — åtta dygn efter urptädten af lädan — befann man fig under häftig storm i närheten af S:t Paul, od när det dagats, angiordes den till ufscendet få ogästwänliga stranden, fom erbjöd en ganffa otrygg an: karplats. Kaptenens första omsorg war en undersökning af ffeppås bottnen. Tykaren, iklädd fin rustning, feg ned och sann stora rosthål i bottenplåtarne. Metallen kring det hol, fom utgiorde den egentliga lädan, hare en tjodlek af blott 116 tum, oc dess kanter kunde höjas med fingrarne. Det war tydligt, att rejan ide fid fortsättas. Skeppet mar alldeles odugligt, och man kunde blott förwånas öfwer, att det Ditintills förmått hålla sjön. Söndagsmorgon, den 18 Juni, beordrades alle man på däd. Under högtidlig stämning gjorde kaptenen bön, hwarefter han underrättade folket, att resan måste afbrytas och att mon ffulle landstiga och frans na på ön i hopp om bistånd från något förbiieglande stepp. Bland de raste sjöbussarne fans nog mer än en, fom läst om Kobinfon Crusoe. Men denna ö liknade ide Hans. Smarta od hotande reste fig dess klivpor 600 till 760 fot öswer wattenbrynet, oc) ingen enda palm höjde fin fronar mot himmelen. On, fom håller en tredjedels swänsk mil i omkrets, war dec ide alldeles obebodd. Der lefwa några menniskor af fransk härkomst, hwilkas enda förbindelse med werlden upp: rätthålles af hwalfångare, som en gång om året lägga till mid stranden, der de af lösa lavablod uppbygt förrådshus. På klipvbrantornas afjatser hafwa desja inwånare Hopsamladt all den jord de kunnat åtkomma och sålunda anlagt små trägårdar och potatessält. Det mar den första uppiädkt, fom gjordes af de erpeditioner kapten Thrupp skidade in åt ön. Den andra upptäckten mar, att flodar af milda getter betade de gröäsjläckar, Hroilkas grönska här och der få waceert afstack mot den swarta grunden, od att slifswampar, fom möjligen kunde ätas, wäxte i dälderna. Den tredje oh wigtigaste upptäckten mar, att det fanns rilligt förråd af regnwatten i klippornas för: djupningar. Kapten Thrupps första åtgärd war emellertid att rädda skeppssörråden. Det stormiga wädret fortfor od) Hotade att drifwa Megera från def osäkra ankarplats ut i hafwet. Ankarkettingar och trossar, hwarmed man sökte Hålla Henne kvar, sletos. Närmare stranden bestod hafsbotten af en sandbädd. Man beslöt att med full ångkraft ränna henne upp i denna bädd. Maffinerna arbetade, tills wattnet steg och slädte elden, men skeppet Hade då säkert fäste od) upprätt ftällning, oh man kunde föra i land de förråd, som ännu stodo öfwer matten. Från kaptenen sjelf till yngste ffeppågossen deltogo alla med outtröttlig ifwer, dag och natt, i detta arbete, på hwars utgång deras hopp om frälsning från hnngersdöden hwilade. Sålnnda hade man ändtligen skaffat till stranden 13000 skålp. bröd, mjöl för fer wedor, anfenligt af andra födoämnen samt af win, rhum och öl, derjemte stänger och wirke, Heta segelförrådet, flera säckar fot, kistor, hängmattor, werktyg och andra förnödenheter, bland hwilka kondensatorer för beredande af dridbart watten. Man beräknade, att med eu trediedels ration pr man od) dag ffulle lissmedeln funna räda fyra månader. Nu gälde det att skaffa förwaringsrum åt dessa ting och tak öfwer huwudet åt de 380 steppsbrutne männen. Såsom förut är nämndt, stodo på stranden. några af hwalfångare bygda skjul. Dessa, få långt de räckte, kommo wäl till pass som magasin: andra bygdes af lavasten. J en mot blåsten någorlunda slyddad däld upprättades lägret. Man medförde en del tält: andra förjärdigades af segel. Den 24 Juni hade hela manskapet med kistor och hängmattor inflyttat i fina wäfhns. Den lilla sta den war färdig. Somma dag wore äfwen kondenseringsapparaterna ordnas de. För närwarande behöfdes de wäl icke, men en klok anförare tänker på framtida behof. När regntiden upphör och solens brännande strålar uttorka det i berghålorna samlade wattnet, blifwa dessa kondensatorer de enda källor, från hwilka dridswatten fan erhållas. Kapten Thrupp beräknade, att, hettade med kol, kunde de gifwa 300 gallons om dagen och, med torf, 150, Natten till den 23 Juni blef stor uppståndelse i lägret. Utkiken raporterade, att två röda ljus jågos på hafvet. Not mar fortna Sam Baferade färhi Gannnoer Inssades en