Norrländska Korrespondenten – 7 november 1871, sida 2

ora or Are Ho ou etyöcalflde som för staden betydeljefulla anläganingeu tommer att aruntas på 500 aktier a 1000 rer, hwaraf 5 present stela inbetalas redan i år, bögst 45 pros sent under nästinstuntante samt återstoren derpå följante är. Bolaget konstitu ras jå snart balf: wa antalet aftier blifwit tecknart. S. D.) Skogarne stiga i wärde. Derom witnar bland anuat, att wid anttion d. 31 okt å afinnemarante ärs tratthungningar ä Tierps kronopart 193 st. fås och 456 byanadetimmer samt 19831 tu bilfot wed förjäljningesumman upnick till 2197 ror 91 emet 700 ver i fjor. (GefleP.) Swenst Handels oh Induftritidning dar i fina båda sednaste nummer innehållit ett par i bögsta arar starpa artitlar, belysande det egenromlina sätt, hwarpå styrelserna för Hwitbetsjoders altiebolanet och Carlewike aktiebolaa skött sina af: färer. Tidningen, som ide skräder ort, slungar de nämnta styrelserna mitt i ansiatet bestyllningar lör cåärliahet, beträgeri, rofferi och plundring. För vesja artiklar bar stämning blifmit bog Stod: holms rärhusrätt uttagen af generalmajoren arefz we Sw. Lanerbera, kaptenlöjtnanten 3 Doblström, fabritören C. Dahlbom och fabrikören C F. Lunds ström å answarige utgifwaren af Swenft Handelsoch Jntustrititning, br E. Nachman, med yrkande af answar å honom enligt 3 Y 11 mom, tryckfri betsförertningen, jemförd med 16 tap. 7 Sftroff: lagen. Käktad mördare. Från Borås skrifmes om tet mord, fom i sept rer föröfwares och hwilfet mi tå berättade: Sotoren Frerrikfefons baneman, f. d. trumslagaren och sästninasfången Samuel Mag nussen, aemenligen kalbad Trumma, bar nu, förliten söntag på mersonen, blifwit häktad. Trumma har alt sedan mortet begicks, föntagge natten ven 17 sept, hållit fia unden. Nu fingo weter börante sent på tvällen sist! lörtrag någet nys om utt Tiumma skulle befi na fia i närs beten af staten ech hafwa stämt möte ret en person till följante moraon. Ehuru man i börs jan sästade föna mer tillit mid datta, än mid före ufgånte anmälanden, hwilka wisat fis erigtiga, wille pelisen dock ej försumma något af hwad på den berodde, hwarföre oc poliskonstaplarna beaåjwo sig ut titiat på sönragemorgonen i djupa mör: fret till det omkrina en balf mil från staden bes länna hemmanet Fiymader, ver Trumma skulle wistas i en i tjoda skogen belågen jerttula, fom bebes af en murare kallad Marfao:Lardg — och denna fång befans rvyatet wara sonnt! Wid 8ticen fommo konstaplarna till kulan och funno vTIrumma sittante upkrupen i spisaln, med en öppen täliknif i hard, hwilken han ved få snart den ena fonstapeln fattade honom öfwer armen släpte ifrån sig. under den nåönot otroliga upgiiten, att han med knifwen blott welat sprätta en tnapp ur fin trasiga rod. Wit anblicken af tone staplarna bade T., synbarlinen djupt gripen af åns gest, bleknat, tarrat och tycktes wara färdig att swimma. Först i början nakare han att hafwa bes nått mortet, men erkände dock snart förhållandet ech afgaf mir poliförhöret en berättelse om förs loppet, hwilken han äfwen withöll inför rårhusrätten I måndags. Enligat densamma ffulle Trumma, fom ämnate besöta 7RWa Anna, hafwa då ban srän toranatan wek om fnuten wid få fabare gamla Petterssonska huset, warseblifwit en lång mansperson, men hwilken han ej kunde igenkänna, stående utanför Annas fönster och ter knackade på. T. hate då stannat wit knuten. J tetsamma uts fom sotaren och började förfölja T., fom toa till benen, men snart uphans af setaren, som kullslog bonom på gatan och kraftiat örfilare bonom. Ses van T. åter kommit på fötter, hade ban, unter sotarens fortfarande flax, tagit upp fin knif och dermed aifwit fin wederdeloman ett stong. ESotas ren begaf fia då strax tillbaka in och T fortsatte fin wåg; men hunnen ned i allen, hode han, ängelia för knifstynaet, stadnat och återwändt för att efterhöra huru sotaren befann fia. Han träfs fare tå Anna, derwid ban på bennes fråga fwaz vat, att han ej hade stuckit sotaren, men wål wiste hwem fom hade ajort det. Tillika bare ban mas vit inne och eftersett buru den fårade befann fia, hwarefter han genast begifwit sig på flykten. — Denna berättelse stämmer dock ei öfwerens med ren of Fretriksson sjelf på dödsbärden afgifna. Han skall nämligaen hafwa upaifwit, att han för att hämta watten gått ut på gatan, då en person kommit efter honom och balifrån, utan någon ortz wexting, stuckit honom i magen. F. föl derwid omfull, men sprana med af förskräckelsen hämtad kraft genast urp och bare förmåna att åter begifwa fig in Han fade fia derunder hafwa sett att ret warit fyra personer på aatan. Aiwen igenkände ban T, vä tenne war inne hes honom i rummet, såsom mördaren. på ett härdt prof är rärbusr. i Halmstad fatt. En landskontorist Tydell hade sökt fyflomannabes fattningen wid förra Halans lasarett, och då dir reftionen fammanträdrt, bade en of dess medlem: mar, fyrkob. Johansson, förordat hr Tydell med