Norrländska Korrespondenten – 4 november 1871, sida 2

fom högst pocka, på de förmåner ingen will mä gra te riftigt äkta tjänarne. Ny swensk polarexpedition. Tih den under rättelse wi i förra numret lemnate härom, kunna wi nu foga, att expeditionen ämnar för fina för: sök wålja ren femte af då nämta mären, eler från Spetsbergen norrut. Om tenna ytrar prof. Nortenskiöld: Syorie sommar är westkusten af Spetsbergen isfri ända till de norr om denna ögrupp belägna Sju-öarna, af bwilka ren norrligaste är belägen under 80 ar. 42, nordlig bredd, och bär fon man således med fartya komma länare mot norr än på nånon annan punkt, ehuru länare bert isen äfs wen bär ligger oöfwerwinnelina hinder i wägen för ett fartygs framträngandeOm anorrningarna i öiriat för resan mertelag följante: Frän Göteborg ffall expetitienen med. taga ett hus, som lätt låter sammansätta sia. Detta hus skall uvställas på en of Sju-öarne, eller kanhända något sydligare på Nordostlandets nortkust, emedan de der förhandenwarande talrika renarne bereda tillfälle til jagt, hwarigenom före träffliat färskt fött fan erhållas under hela wintern. Här will man vå öfwerwintra för att föl: jande är 1873, omkring mars månar, på isen med släre framtränga ej blott till det öfter-ut belägna Giles land, utan, om möjliat, till polen. Enär prof. Norrenskiöld förlidet år på Gröns land lärt tänna te prönläntska hundarnes oans wänrbarhet för såtana isfärder. ämnar han från tet nordliga Norge medföra omkring 50 inöfwade renar jämte ett tillräckligt förråd renmessa till derae underhåll.