J Rom lållas talrika klubbar och möten, a hwilka man fortrar, att renerinaen skall genast unter trycka aua rttester och eförtröjligen sorcrifwa jesuiterna. Från Enaland skrifwes, att of de strikande mar stinarbetarne i Mewcaltte flera bilt at en produt: tiongföreniog ech sjeljwa uprättat en fabrik, ver tet arbetag i nio timmar. 400 arbetare ha ber revan sysjeljättninn. Man hoppas. att inom twå månader funna på detta föll bo sysselsättuin, Åt 1 200 arbetare. Från Dro pbeda i Irland telegraferades ven 8 d:s till Timeg: J tag bar här i staden söretagits en of re mast imposanta demonstrationer, fom här nagonsin örefalltt. Årsiaten mar on tillkännagifwa din allmänna önskan om homerute (hemma-renevina). Med erivortåa anfommo tusentals påssanerare bit fran Dublin, Duntalt. Olr casiie och Novan. De församlates antal be räknares till emtring 20,000. Rarman Gormlay föreslo), unrerstödr af parlamentsletamoten Mar: tin, följande resolutien, som enhälliat antogs: mSngdffa laas:iftvingen bar subhständiat sörf tat fin upatft: att åter införa b låtenhet, wälständ och frer här i lanret, vär ret deck finn.s örmer: flöd på naturliaa hjäfskälhor, bwilka i alla andra lanter på jorden äro elemant till ritedem och maft. En annan refelufien lyrte sålnngta: 73 vet wi protestera mot Jrlants fululomliga förl: jante från En land, tro mi, att tet enda prattiffa metlet met landets nu warante bellanliga till: stånd är en federalis:ist re ering med ett parlament i Dublin, fem i hufwuddragen är ovaanifes rart på samma fött fom det i Cunata och de ans tra britiska folonierva, Det skulle sätta en aråns för sentralisationen antoas mer mycken hänför relse. Hela temenstrationen aftop irer ligt och lugant. Om branven i Chicagc telcgrujerae från Phi larelphia ten 11 t:8 på middagen: Den fora eltämwåran i Chicago började på söndansaftenen i en slallbyanar. En aosse tog en petroteumslams på med fia in stallet, der ban skulle mjöta en fo. Djuret flog omkull lampan, bwarpå elt uppe stot i byssnaden. Den briunande wätskon rann ut på ten med trå belaada aatan och förde för lunda elden wirare. Tusentals hus äre förftörra, täribland alla banker, jernwägeupplanen och siationerna, rårhufet, wattenlerningen, te störsia hotellen och upiaasplatserna, 8 spanmalsmagasin och en mångd privata hus. J statens mitt äro husen of sten; men i otterkanten äre te öfwerwägande af trä, liksom gatorna äro belanda med trä. Den ena häliten af staden bar brunnit, däribland heta affärstvarteret. Försöken att hej: ta elten genom att spränga busen med krut woro frukttösa. Emedan watten fattades wero släckningearbetena utan nytta, Befolkningen har när stan warit ifrån fina finnen of uphetsnina och öfmeranftränsning. Många hafwa blifwit kväfda och ibjältrampare i tränaseln, andra innebräntda. Förlorare menniskolif anslås till 500. J går grep man flera brandstiftare: de bleswo antingen hängs da eller skjutna på stället. Penninaförlusten an: slås i Chicago til 300 millioner dobars. J för dra delen af staden, ver elten upsted, är ten nu släckt. Från S:t Louis meddelas, att elden fort: for i Cbicagos norra tel och ott stora massor af folk, fom lider den förfärligaste brist, bota med uppror. Det beter, att Chicaao Tribune och Shicaro Iournal i dag äter ffola utkomma, mn såsom löpsedkar. Ett annat telegram, hwilket tyckes wara afsändt något sernare, mertelar, att elden war furfomliat släckt ven 11 (eneragen) och att stora made for proviant hade inträffat, att militär och bor gareprtruller uprätthöllo ordningen i staden samt att armeförwaltningen bade låtit upslå en stor mängd tält på fälten, i bwilka 75,000 huswilla menniskor funno nattläger. Telearammet slutar med det för ameritanernas energi betecknande meddelandet, att man reran på flera itällen i staden bade börjat upföra nya bus stället för de ups brunna, samt att hela landet wisare ten största bererwillinbet att understödja de brantskarade. Äfwen i ret angränsande Canara hafwa betydliaa summor somlats för att afhlelpa ven största nö: den i Chicago. Man tror, att de förluster, fom enaelska för: säkringsbalaa komma att liva, upzä till mera än 1 million p. ft. I N wyork bade upstått en panic på börsen i anlernina af bankernas ech förfötk: ringsbolagens stora förluster. North British and Mercantiles assuranebolag antager, att vet foms mer att förlora 400,000 p. it. på branten i Chi cago; men till och mer vetta stora belopp kommer ide att på något fött rubba bolagets status, eme-. van det eger en teserofond af 638 000 p. st. J ett så kritiskt ögonblick fom det nu warante är det glädjande att erfara, att bolaget ögonblickligen telegraferat till fina anenter, att be oförtöfwart skela uppfylla alla fordringor ech upptaga de rör tina summorna på bolagets konton. Liverpools och Londons assuransbolaa samt bolaget Globe lära äfwen bafwa litit swåra förluster, bwares