Bottr. Tidn., stort upseende på utställningen i Tondon, hwarest den nu erponeras. Nu är det werkligen så långt kommet, att den fom haft olyctan mista fina båda armar i nödfall fon skrifwa med näfon yttrade en stenograf i fin förwåning öfwer maskinens anwändbarhet. Åhja, hwarför ide, menade upfinnaren, och det gick werkligen för sig. Säkert är emellertid att den, fom är beröt: wad fina händer, medelst ett enda finger af den ent laste mefaniska hand, är i stånd att Härmid ffrifz wande återgifwa fina tankar. Om också maskinen endast egde att fylla fådana humanistiska mål, för: tjenade den största uppmärksamhet, men den tid tors de ide wara aflägsen då skrifmaskinen å hwarje fröre re byrå eller industrielt etablissement intager sin plats öredwid hustelegrafen. Patentet är i England redan saldt och maslinens första praktiska anwändning i stort är fatt i werket med återgifwande af inkommande depescher å telegrafstationen i Newcastle. Upfinnar ven har å senare gjorda maskiner widtagit en mår sentlig förbättring, genom att i stället för cylindern anbringa en platt skifwa, på bwillen ända till ett dussin hwita ark, med deremellan lagda färgade blad fasthäållas medelst en ram, hwarigenom ett dussin aftryck kunna tagas på en gång, och genom att mes delst elettrisk förbindelje förena flere maskiner, kan antalet aftryc öfas efter önskan, hwarigenem dess prattiska anwänbarhet blir ännn större. Tidningsöfwersigt. 3 Kristianstatsbladet läjes följande reflektioner, som det är of ett nöje att återaifwa, helst wi reri till alla delar instämma. Titningen skrifwer: Rår smädeljerna en gång tystnat och sans och befinning återwänrt till tem, som nu icke kunna finna ord noa starka för att uttrycka teras förbittrina öfwer bönrernas hållning i förfmarsfrår gan, få skall tet blifwa allom klort, tet är wår fasta öfwertygelse, att detta lanttmannaparti, öfwer hwilket ve s. å. biltade klasferna och största delen af tidningspressen nu fom bäst utajuta Des ras wredesskålar, ajort fäderneslandet de wigtigaste tjenster, dels genom att sätta en oräns för an: floagraferiet, bwiltet, om det eheltart fått ut weckla sia, stulle fört mwårt land till aränsen af etonomist ruin, dels acnom att förebyaga antar gandet af en förswarsplan, sm icke blott förka siats af rifsdagens majeritet utan äfwen af höare militärer, huilka i såtana frå er betraktas som anktoriteter. Man bar fåmäl i te renerinaswånlina tidnin: parne fom under debatterna i rifsdvaaen8 kamrar framkaslat ren hotelsen — och ett dylikt bot frame stymtar äfven i ven upsats fom gifwit anlednina till teesa rater — att wära tektrinärer, wårt in: telligensparti, för att med framgåna funna bes ftämpa sandtmannapartiet, skulle ha för afsigt att bewitja relitiska rättiabeter åt de arbetande llasferna. Mun fan swårligen afhålla fia från ett småleende åt tenna betelse Har man vå alömt, att på nästan alla de folkmöten, fom för ett bar år seran böllo8 i olifa delar of landet, framftäls ces en bestämd ferdran att det s. k. strecket skulle netflyttas, så att äfwen wåra arbetare skulle foms ana i åtnjutande of rolitiska rättiabeter; har man gjömt buru renna fordran bearinares och förtöjligares af just vet parti, fom nu helt plöts lint börjat affektera ett Jä warmt intresse för den arbetande klaesen. Det är emellertid rätt wäl att man nu fommit till en sundare upfattning härutinnan; ty när man fordrar allmän wärnepligt och således förutsätter att äfwen den fattiae arbetaren skall wara bererwillia att på slagsältet offra Lif och blet för fäderneslandet, få bör det wäl ide kunna anjes fom en orimlig be gäran, om äftven arbetaren vå fullt allwar pånrfar att komma i åtnjntande af medborgerliga rät: tigheter. Må man altjå skynra att sätta denna hydtelse i werkställiabet; en fåran reform skulle helsas met ett jubelstri öfwer hela landet. Men illa betrager man fia, om man tror att embetes mannawäldet härigenom skulle erhålla något stöd, eller att rikeragsmannawalen skulle uffalla till gunst för intelliaenspartiet. Som bewis på att lanttmannapartiet ide hyfer ven ringaste fruktan för att äfwen den arbetande klassen skulle komma i åtnjutande af politiska rättigheter metdelag efter Dagl. Alleh. följande yttrande af br Swen Nils: jon i Ölterslöf under rebatten i förswarsfrågan: Herr Swen Nilsson förklarade, att lancetman. nen icke skulle låta skrämma sig af hotet med de der klasserna under dem, allvenstund de wore des ras bröder, och att han ej bade något emot att flytta vem öfwer strecket, belst som han funnit mera rättefängla bland ve lägre, än han funnit bland ... många .. . blond de böpre. Pr a a a a a