Norrländska Korrespondenten – 17 oktober 1871, sida 3

Newyork den 10. Wid Chicago äro tält upp: slagna för 75,000 personer. Hittills har mon funnit 100 döra; 40 personer bafwa blifwit ffjutna för plundringsförsök En kolossal korruption har blifwit upptäckt i Newyork. Newyorks tjänstemån anklagas för det uppenbaraste rofferi. De ha beskattat staden och ffuldfatt dess egendom, för att betala räkningar, hwilfa läro ide allenast öfwerdrifna, utan uppenbar ligen fabulösad. De påstå sig t. ex. hafwa till en firma betalt en summa af mer än 20 milliover rdr swenskt, för ftolar, tapeter etc. till ftadens bygnarer och de angifwa en f:a af 10,260,000 ver för aipsmakeri och lagningar. Under deras förwaltning bar staden Newyorks skuld ökats fe: dan 1869 från 24 till 80 millioner swenskt, un: ber det inkomsten ej är mer än 16 mihioner om året. J följd deraf äro bördorna af fommunals skatten högeligen tunga för alla klasser i Newyork och inwerka skarligt på starens wäl måga, under det att de mån, fom äro answariga för desfa fabelaktiga ntaifter, plötsligt swingat sig upp till rikedom och utweckla en häpnande lyx. Med anletning häraf, hölls ett a0mänt folt: möte i Newyorf den 4 fept. Detta war ett af de största, som nägonsin hållits där i staden, och bet will föra ej få litet. Det bewistades af in. newänare ur ella klasser, domare, exguvernörer, rika köpmän, fabrikanter och yrkesidkare, och af medlemmar ur båta ech politiska partierna. Det sliltras såsom högst lifligt och vet utsäg ett mert: ställante utstott af 70 medlemmar, hwilket erhöll till äliaganoe att wirtaga sådana ätgärder, fom skola wara nödiga eler lämpliga, att fordra en fullständia framläganing af stadens och the countys alla råkenskaper och en utförlig berättelse om alla de personer, till hwilka och om de fordringganspråk, enligt hwilta, de stora betalningarne gjorts unter te sista twå och ett balft åren, att åter: staffa ve summor, fom beträgligt och fwelfubt untandranits, att förmå lagstiftande församlingen och guvernören i staten utöfwa en fåran vaftifte ning och wertsamhet, fom fan wara nödwändig, för att gifwa kraft åt eller göra ändring i tereristerante lagarne, och slutligen att merwerka till understödja och leda en enad sträfwan af Newyorks metborgare, utan nåson partiskilnad, til erhållande af en god styrelse och hederliga tjänstemän för förwaltningen. De maktegandes första swar bar warit att tas ga hämniy på bladet IMRemwvyort Timec, hwilket har stor förtjenst af att saken blifwit blottad och att allmänbeten tagit fia af ven. Den tomt, på hwilken denna tidnings byanad befinner fis, fom innesluter ress tryckeri och byråer, war förut upplåten åt kyrkliga änvamål och erhölls af tidnins gen för omkring 14 år feran genom en särskild tillåtelse. Staden, fåran den representeras af fina wärdiga makthafware, har nu plötsligt åter: upliftvat ett gammlt anfrråk på platsen, och faft: än man troligen skall misslyckas i denna plan, såges det rod, att makthafwarne skola anse fig nöjda, om de funna få en gäldenär in i Newyork Times byrå, fom står under wålret af en Tammanyromare, (maktegarne kallas för the Tammany Ring). Tammany frågan i New-York har nu tagit den wändnina, att domaren Barnard, få snart förhör ren woro afslutare, afaaf en vom, hwarigenom de anklagade suspenrerades frän sina befattnirgar Underrättelsen härom emottogs af den förfamlade menniskomassan med stormande jubel. Wir domens afkunnande war Barnard isynnerhet sträng emot borgmästaren Hall och kontrollör Connolly, i vet han rent ut fade, att ve begätt unrerslef, samt att det war hans pligt fom domare att fö rekomma fortsättningen af tylika brott. Från Newvork merrelas, att uniong-mtndiabeterna i Utah hafwa instämt mormonernas profet, öfwersteprest och höfrina, Briaham Young, inför rätta för polynami — tet beter till och med, att han blifwit fängslar, hwaremot andra säga, att ban är sjuk — och tet tillägges, att man ide befarar nägon oroliabet i följd deraf. Man har således widtagit ett steg för att göra slut på det ofog, fom nu i öfwer tjugo år herrskat i Utah, och att bringa Norramerifas aumåänna lagstiftning till giltighet äfwen i denna aflågsna trakt, der man hittills trotsat den och inrättat sia efter eget gedtfinnante. Reran den 5 april 1860, sålerdes innan sydstaternas upror börijatre, fattade repre: sentanthuset i Washington med 149 röster mot 60 ett beslut, fom förklarade polygamien för o laglig; men senaten lade saken å sido, och under hela inbörreskriget fom ten aldrig å bane, ei heller under de nårmast följande ären, då bela uppmärksamheten war egnad åt ordnandet af fyd: staternas sörhållanren och det fulftänrixra afffaffandet af slafweriet och dess efterwerkningar. Man nöjde sig på kongressen med att afslå upprepare förslag om Utahs upphöjande till stat, och man 2 A2 2G6.. O, 3 sms a D