Norrländska Korrespondenten – 3 oktober 1871, sida 3

NAllergottands oc) ÖDtebrid tan, esfster yrr P. d Burn och S. Heijkensköld, til hr juftitieftatsemir nistern inlemnat fina fullmakter och att mot dessa inga anmärkningar förekommit. Från Utlandet. Den bonapartiska sammanswårjningen. På aa: torna i Paris stickas politiska ströskrifter i hän terna på de promenerande, utan att ressa rätt warseblifwa, från hwem de komma, ja, skrifterna falla stundom ner från fönstern på de förbiadens de. När man i en tivningsskioff mil köpa en af: tonticning, låter med detsamma twå brochurer aliva in i köparens hand, af hwilka den ena bar til titel: Hmem bar förklarat friget? ven ans dra: 7De hafwa ljupit När man säåger, att man ide wil köpa dessa skrifter, swaras det: De följa med på köpet, de kosta ingenting. Widare utdelares i kasernerna i Paris en liten i frågor och swar, affattad skrift om orsakerna till kriget med Preussen. Författaren har med myc fen flidtiabet hwälft beta skulden för kriget på re oppositionella partierna af alla färger, hwilka en: ligt cenna framstäuning moraliskt twungo fejfar ren till triget. Enligt trowärdiga underrätteljer från Enaland, beter det, withäller kejsaren ännu den öfwertyaelsen, att ban förr eller sernare fatalement skall föras tillbaka til franska tronen. Denna öfwertygelse afspenlar fig ide sällan uti egendomliga mändninaar i bang samtal. När fås lunda för ide läne fedvan en af bang trofafte, fom bade kommit öfwer från Frankrike för att beföka honom, såsom swar på ett ytrande af dens na tillitefulla öfwertvaelse tillät fia den blyafame ma inmändnina: Men, sire, kejsardömets militäriska ära har fallit med 50 profent, fmarare kelsar Napoleon belt lugnt: Godt, få återstår rod ännu 50 profent. Det är i Frankrike mången, fom ogillar den stränahet, fom krigsrätten i Versailles wisat mot öfwerste Rossel och till och med mot Rochefort. Det har terför wäckt icke ringa tillfrersställelse bog dem, att domen öfwer Rossel blifwit fagjevad på grund af jormfel, och bang mål skall uns terkastas uyv pröfning. Motiberingen af denna kassation lyder bufwutsatligen salunra: I ber traktande af, att, enliat krigsrättens protokoll, Rosels förswarare på sin klients wägnar under förhandlingarna gjort gällande, att betydelsen af ortet fiente i militära strafflagens bestämmelser ide fon tilämpas på mäpnade rebeller; i betraf: tande af, att krigsrätten försummat att fästa afseende på denna förklaring; widare i betraktante at, att den anklagades sakförare icke i rätt twblif. wit underrättad om sakens egentliga ställning och den fulla utsträckningen af de mot Rosfel i tfrings rätten framställta beskyllninzar — uphäfwes bdo. men och hänwisas målet till ny behandling. Som ofwanföre nämndes, finner äfwen Rockefort för: swarare; angående honom ytrar Jndep. Belges terrespondent: —-7Den utomordentliga stränghet, Jom krigsrätten wisat mot Rochefort, har gjort ett pinsamt intryck här i Paris till och med bos vem, fom beklaga det råliga bruk, fom Yanternes retaktör gjort af fin betydliga talent. Franska utrikesministern Remusat war ide närwarande wid Mont Cenis banans öpnande den 17 sept. men infann fia til den stora fesiligheten i Turin den 19, då konung Victor Emanuel sjelj herrade festen med fin närwaro. Remusat hare strax efter fin onkomst en låna andiens bog for nungen, hwarunder man tror, att bela ven politi ffa situationen warit föremål för samtal. Wid den stora banketten på aftonen satt Remusat till höger om presitenten (Turins borgmästare) och föreslog i ve warmaste uttryck en skål för fonungen af Italien och för den nödwänriga alliansen mellan båda nationerna. Han ytrade terwid bland annat: En mäktig konung, en suwerän, som fans ske trodde, att ban kunre befalla öfwer naturen, fare en gång: Det finnes inga Pyreneer mer! Nu är tet inrustrien, likaledes en suwerån, nutidens brottning, fom säger: Mlpernag bålwerk har fallit! Den slörsta förtjensten hos detta wackra arbete, hos denna nya wäg genom Alperna, består i mina ögon deruti, att den icke fan träda i fris gets tjenst: kriget skulle ögonblickligen stänga den, Den är fredens wäg. Måtte den i ala tider fi stå öppen! Jtalienska utritesministern Visconti Venosta swarade med en skål för franska republiken, och denna ffål mottogs med få ftormante bifall, att utrikesministern endast med knapp nöd kunte få fullända sitt tal. Dpinion Rationale uttalar det hopp, att det goda förftåns det mellan Frankrike och Jtalien uu är fulftän: vigt återuprättadt och att Jtalien ide för andra gången skall antaga tilbud om Bismards farliga bielp. Samma åsigt yttras af flera franska tidningar. Rom råder en ej obetydlig demokratisk rö relfe. 3 Solothuru, Schweitz, öppnades den 14 sistl.