Norrländska Korrespondenten – 23 september 1871, sida 3

sorgefest till äminnelse af de män, fom bjeltemos diat offrat sitt lif wid förswarandet af sitt färder: nesland och af ten ännu i daa, oaktadt tyskarnes alla påståenden, fulllomligt fransk sinnade hufmurstaden i Loraine. För att förekomma den fortfarande utwanrrinz gen af ungt manskap från Elsass -Lothringen har tyska regeringen inskärpt en ältre förorrnina, enz ligt hwilken hwarje utwant rare skall förete bewis på, att han ide efterlemnar någon skuld. Yrererligare bar man fråntagit alla utwandrings-agenter deras tillståndsbewis och förhöjt omfoftnaderna för pass. De tyffa tidningarna yttra, att man på alla sätt bör befodra sarana fanatiska frangmäns utwandring, som tillhöra de bildade flagferna, men deremot med alla möjliga medel hindra landtbefelkninaen att utwandra. Den rörelse bland arbetarne, som på sednare tiden få starkt sysselsatt den offentliga upmärt: samheten i England och Tyskland, har äfwen ut brutit i vet på fabriker rita Belgien. Ala arbe: torne i majfcbinfabriferna och de metaniska wmerts städerna hafwa i tisbaas nedlagt arbetet, J följd häraf hafwa ressa werkstäder blifwit NMHänas va: arbetsgifwarne bafwa haft en talrikt fammans komst hwarwit te beslöto att ide gifwa efter. Det är ide osannoelikt att arbetarne i Belaien hafwa rönt inwerkan of vet exempel, fom deras yYrkeäbröter i norra England hafwa gifwit genom att nu på fjortonde weckan uprätthälla en strike på wurfwen och i be itora fabrikerna i Newcastle on Tyne och Gatefhead, for att tilltwinga sig högre lön od) nersättnina af arbetstiten til 9 timmar dagligen. J Northumbertand, Durham och en del af Yorkshire hafwa arbetarna och arbetsgilmarna kommit öfwerons; i Newcastle teremot fan mon ännu ide se, huru ven längwariaa striden mellan fadriksegarna och den talrika arbetdperfos nulen skall sluta. Arbetsherrarna hafwa i juli månad dels från Syd enaland, dels från Tyskland m. fl. länder sökt förskaffa sig nya arbetekrafter, men tels hafwa de warit ebrutli a, dels haLrwa de swikit dem efter tort tio. Times framhaller att just maschin arbetarna höra till Englands bälta oc) mest intelligenta arbetare, samt att vet skulle wara önskwärtt, om arbetsaifwarna ginge in på de fortrin ar, som äro upitälda af dem. Professor Döbhlnger i Diincen ftår liflia för: bindelje med det protestantiska presterskapet och avs betar wertsamt för uprättantet af en nationalfyrs tu, hwilfen stall mera grundad på ten nya refor: mationens åsigter. Man wäntar ett owanligt starkt deltagande i de sosial-demotkratiska konaresfer, fom i slutet af tenna månar skola hällas i ärid) och Laujanne. Äfwen i Jtalien rater en allmän rörelse bland de republitanska föreningarna. Den republitanffa och antikatolska föreningen Mirandola, ven unga demotratien i Mantua oc ett tylitt sålskap i Verona hafwa utfärtat en proklamatien om jams mansmältning af alla republikanska föreningar i Jtalien för åstartommante af ftörre enbet i tanke och handltina, samt hafwa walt Garibaldi tid fin presitent. I en striswelse från Caprera af ven 15 aug bar den gamla generalen förflarat, att han med glärje emottager ven honom erbjutna wärtigheten. 6 Drottning Victoria är nu på bättringswägen. Hon bar ide ress mindre under te sernaste ra garne upsatt sitt testamente. Brasiliens deputerarekammare har antagit rege: ringene tförflas om slafwarnes frinijwante.