Norrländska Korrespondenten – 21 september 1871, sida 2

ulttivuu UwWw HUT UtHIVITITUKS FIUTTE RV 14—— — ning tersammastäts; 2000 rer till ten prest i Ytterlän ås, iom får bestyr med dessa tispofitios ver; 7500 till 2 frisängar wid Hernöfance lafar rest för torpare, inbyserblen och tjensfrjolk. Af ata tesea tiapesittener skoal entast årliga räntan för offsdra åndomålet onmäntae; i sälio bwaraf såtetes fenrerna skela blifwa i all frame tit bestående. Kronofogden Gagner anlänre i ensdaas kväll i förra weckun från Stockbofm till Jönköpina, ä bwars sellfängetje ban tille witare sörmaras för att först undergå ransakning inyör trärwarande råthusrätt, innan ban för erhållande of fin fluts liga vom forelos till Ekesjö. (J. bl.) Utmärlelse. Göteborae Handelstirninas kerrefb. i Paris berättar: Särskilra hede:stecken ha blifwit uttelate till dem, som under belägringen wisat prof å upoffring wid wördandet of de å ambu: lafserna intagna särare. Det terre för jwenffarne wara glådjanre böra, att en rylik utmärkelse tillkemmit fröken Julie von Dilben, fom i ven s. f. biblictelsambulansen gjort fia wål förtjent teraf. Wäderleken i Linköping. Den första starka froftvatten unter inneworande böjt inföll mellan torstrogen ech freragen i förra wackan. En tel af re på rot pråente ärterna, fom önnu äro aröna, ffa tates teraf och likaltetes ha ömtäligare trädaårvår wärter, såsom gurkor m. m tajit skara af fölren. Markten war på morgonen öfwertragen of ett hwett Jrestsager. Varon Felk von Essen. Då båromda ren nå ara ÅVambädete osycksbarn söneslade förres til Töreboda traneportsängelse, bemärktes bland rem en una, fin, etegant man, Härdirpromenattåpp, och hware bela vttre röre den fullänrare Acutiemannen. Damerna i Törcbeta, lika fänstiso fom på antra hälen, byste djupt d.ltagande för ten unge mannens olycka, och lunde ide nog beklaga bonom. Nyfitenbeten bes vem war stor att få weta hwem ban mar, och bwarför ban så behanvlades, och, pweam fan b skrifwa, tå tet blef bekant, att nämn. re fine berre ide war någon annan än ben be: rytiate ftortiunmwen, nutidens Lagfe Maja, baven Falt ven CEefen, fom, påträffades fpefuler rante på landtbrussmötet i Götebora, nu för sitt mindre ärliaa förhållande forslares till Karlsvoro, rer ban nu kommer att bland yrket fullärta lamrater tiubringa twå är, säkert mycket långa för en få werksam man. Efter kriget. Rörande ve föreftällningar, fom numera i ahmänhet taget bysas af tyskarne aentemot fransmånnen jemte ätskilliga antra förbäl tanden i Tyslland skrifwer en engelsk forrefpons rent från Bonn den 3 fept. till en eng. tivning bl. a. söljande: Tyskarne ha fått för mana att underskatta fransmännen i en fåran arar att re lyten — fättfins ne och fåfänga — bwilka man få aerna tilldelat den fronufta nationalkaraktären redan tyckas lika myd:t tiuhöra många af de tyskar, hwilka funnit ett nöje i att kritisera densamma fom fransmännen sjeljwo. Hwarje tysk krämare anser sia öfwerlänsen bwarje franst poet; bwarje tysk sturent jer ned på hwarje fransk prefeesor såsem på en warelse ten ber är bonom ojoniligt unterlägsen. De kånna ingentina om Tysklantr, fon man få böra en tysk med bristante upfostron fäga, vnnter tet wi tänna Frankrike fulktomlict. Mun mil ej gerna swara en fåran rersoen: BHet är fulkomligt sant att arefwe Bismarck fånner Fyankrike ech att general Moltkkänner ten frarsla ormen; men bmad er beträffar, och månaa edra gelilar för öfrigt, få har ni aldrig warit öfwer aränsen, ni fon ej tala franska och ni bar inaen riitia upfattnina af ren franska far raktären, bwari lättsinne ingär fåfom en beståndstel, men bwillen et, fåsem ni föreställer er, bes frär of lättsinne uteslutante. Den fiera massan af fransmån tånker mera, tänner m.ra ech talar belt wisst mera än ren fos ra massen af tyskar, och man beböfwer blott se på innebållet i be sista tolf numren of ve för: nåmsta franska tirffrifterna för att finna att frans. männen, fassän te börjat någet sent med ven fas fen, werfliaen i närmaronre stund cana ganska ster upmärtsamhet åt tyska angelägenbeter. De 300,000 fångar, bwilfa för en tid sedan befunno fia i Tyskland, skola ej ba warit der alldeles för: gäfwes. De ba belt sälert merfört tillbaka till Franfrite rittiaare förestäninaar om Tyikland än ten tyska irvasiensarmen, fom entast får frams för fia en bielplös, nertryckt befolfnina, kunnat metföra tillbafa till Tysttand om Frankrike. Vesnvius unrfänrer för närwarante efantliaa maefsor of lova och erbjuder om aftnarne ett fiorartadt skårespel. De flytande luvamassorna alira sasom lvsante ormar från toppen ned i tjuvet, och ten stenkolsartare lavan, fom samlar fia i sto va masfor, liknar på afstånd en efantlig flams mante kamineld.