Norrländska Korrespondenten – 21 september 1871, sida 1

Järnwägen Sundswall —Torpshammar. (Fertj. ir förea. n:r) Skulle tt wisa six, att ten vva planen ej fon genem örae, återfrår att söla gnom utlänt ffa en: treprenörer äwågabringo lurnwägen, bwiHlket, ebus vu ej få fördelattint, svres, met afcende å Jämtlants behof af lärnwånsförbindelse mer tusterne, wara ett wita förerroga sramjör en mangårig bopplös mäntan på en siatebana mellan Suntewall ech Nersta garänsen, hwilten bana, om ben framdeles beslutae, naget som ännu är ewisst, ide torte päbörjas förr, än stam banan bunnvit fromdranas hån Stermwit till vjungans tal, ång, bwartill torte åtgå minst 12 år. Jnom Jämtlandakomitgerna bar wäl ven mepina uttalats, jom fannelilt bar vanffe manga anhänhure inom bicvinsen, att om blot eu tel art bela linien funte till en början östarkommas, man i försjta rummet borde arbeta för en linie från Tronthjem tu Slersjön; men tå anledning är, att för denna linie nå ot stotetän, på swen ffa siran ej skule kunna erhållos, och neriga metel tyförutan sannolukt :j lunte sammonbrinaas, bar denna menina blifwit öworgifwen; helst Noris männen synes jöra swärinb ter wid att fur tenna linie inoa i gemensanit belaa, bwilket tomiten anjatt jäsom ett oestergiflnt wilkor. Pi ressa korteligen anjörrde stäl, bwilta fom: ma att under fråkane bebandtina inför landetindet wito:e utwecksae, får og till lantetingete pröts nina srammtalla följante för slan: l:e. De bir ran, jandetinael beslntar, ffola ens samt tistba previnfen Jämtlant äfwensem Östersurre for, för ret fall, att ide slaren redan bes slutat särstilt: bit roa, fom anjee metswara hwar af staden skäligen fan fordras. 2:0. Geunterna för bdraådene uttuxerina blifs ma desomme, fom nästlitet år bestämres, tock att staden upsörec i nhUPPen n:o I, i häntelse lstarens och lantets bitrrog blifva pemensamt af lantstinget b.slutade. 3:o. Landetinaat updrager åt fin färmmägefor mirg (fom i fiftvämnde bantelse torte warda öra stäntt merd tre af Österjands stat utsertte lera: möter,) att i tet belog, sam tan awänabringos för att bynga vare fia hela järnwägen fr. Suntswoll öfwer ÖOstersund til Trentrbjem eter ven swenska antelen deraf, å lantsunaets wännar tadna oktier, med uttelmingsrätt, ter så fan blisma nöti t bestämma, nätt efter preferenfeattier, til belopp af en milliienartr umt (Ostersunds an. rel inberätnart). med förbehåll, art aftierne få betulas i främsta rummet medelst tilljanrvahiUVande al eriortertig Jord samt slepers och avrra sör jiäårnwägen nötine matericlicr; engante fomten att, rör äwägabringuntet af Terreohammarelinien, om så flute bijwa nöriat, särsfilt för danna linie teckna aktier till börft 200,000 di at re bidrag. lantetinget beslutat; för bwit.t siimåmnde ändar mål fomiten må för lantslingete ätning och på dess answarlabet uptaga erjerterligt tån. 4:o. Stulle ett jårant belag, fom i nästsöre nåente punlt omsönmäles, ej utan anlitanse af utläntsk entreprenör kunna komma till stänt, päls ler lantuntete beslut i frågan ärmen ör såtant fall, förutsatt, att aftalet mer entreprenör ej fyneg komiten ojörtelattigare, än vet, fom näftlidet är war ifrågasatt 5:0o. Åt järnowärgfomiten upt rages att i alt, bwat met slärawågejöretaget bar gemenstap, med cinskränft fullmakt utföra lanretinacts tatan jamt ref rätt och sörtel bewata söwål wir botarsstämmor, fem ant ra tillsäuen; och må kom iten terwid lämwäl ega att sätto annan i sitt fälle. Östersunt å Lantetansliet den 2 sept. 1871. G. Asplund. P. (H heissster