Norrländska Korrespondenten – 16 september 1871, sida 2

Hr E. Berggren, som reltagit i jårnwågsmötet i Östersund, uplyste, att Jåmtland tänkt på att byaaa banan westerut, och att kom. först satt i fråna att enrast byaaa stråckan Sunrswall — Hem: arafwen men funnit detta ftyde för fort för att till detsamma funna erhålla anslag från Sämt: land samt crinrare om de unionella, militära och kommersiella skäl, fom funde förmå staten att an: tingen sjelf byaga, eller oc kraftint bispringa för fullborrandet af. den återstäende delen. Sevan flere talare, såsom hrr Biufomw, Chri: sternin, Emil Bredenberg yrkat bifall, hemstålde br PB. O. Sunrbera, buruwida tet ej wore stäl att höra stadens inwånare på allmän rårstuaa, då det gälre ett så stort anslag samt då ett aanska allmänt missnöja råvde med anl.dnina af fullmäk. tiaes beslut i fiol. Ör Sunvberas hemssällan om upskof i detta syfte afslonas; hwarefter fullmäktige beslöte, att för påbörjande at banan från Sundg: wall westerut få lång sträcka, bwartill statsbidrag jämte teckninnsbelopp af kommun eller enskilta funna erhållas, dels bewilja 300,000 rer och dels kostnadsfritt uplåta jord åt banwall, stationshus m m.,, få att anslaget utgår i den mån påräfnate bidrag erhallas Ett lån å 300,000 rer skall uptagas genom or bliaationer, löpande med 5 e9 ränta oc hönst 40 års amortering. Åt trätselkammaren öiwerlems na att upgöra plan för amorteringen, hwilken ffall underftällag fullmäktiges gransknina. Herrar A. P. Hedberg, Lars Berg och Severin Axell äterinwalres i ben komit6 som bar att söka bilta bolaa och i öfrigt föra starens talan, 2:o. Till leramöter i branrstorskomiten Ååters woldes hrr J Cronstrant, L. M. Altin, F. L. Beström, H. G. Lindholm, Ty. Rönholm och B. Joehansjon. 3:o. E. Berglunds ansöfan om bygnadstomt i östra Stenhammaren remitterades till bejigtningenämnden. 4:o. En tomt i norra statseberget, i areal 25,853 tvarratfot och belägen mellan Breitablik och Nybo uppläts mot wanlig tomtöresafgijt Åt t:r Ol. Willtröm. 5:o. Med anledning af skrijwelse från Sund hetenämuten om anwtifanre af total lör fjutvus, atflog först genom votering br M. W. Wablarens yrkande om äläppande lör fattigwardeltyreljen att til ren 1 oft. utrymma gamla tetegrafhufet, bwar: efter frågan rtemuteradeg til trätjettammaren, som stull föta anstaffa letal. Slutligen oc seran twå skrifwelser fråu vrätselkammaren bijulutts, beslöts på ansötan af poli: jen att aflöningarne tU den stota utbetatas hwar månar, i ft. j. tvartalewie och stola ufloningal storna af magistraten gorkännae och terefter tjena såsem verifitattoner. Konsert. Säsom of annons i dagens tirning synes, gywer tamtvartetten ten sorut bebatate tonserten jöndagen ren 24 t:e å stadehufete fora sal. Med tannetom om te högligen lofordande recentioner — och hwarpå wi bar netan gijwa exempel —, fom tilljabnt ren )wenska vamtvartetten jor def utmärtta prestationer, taga wi sor gt: wet, att Suntewale musitatista allmändet med nöje skall ej blott ätertuvta betantstapen med fru Petteresen samt srotnarne Sodocrtund och Aberg, hwilka förut latit höra sig här, utan åjwen I frös ten Wireberg lära wärdvera en betydlig talang. Göteborgopostens omröme tyter som följer: Tet ligger något af trujt och nättergal i teras säng! ytrade en rec. nyligen om Swenska Damtvartetten, och han hud: rätt; wi stulle en: valt wilja tillägga, att i jamma sang ligger nå got treustt, jmetande, tiltalande, nordiskt jom än påminner om Strömkarlens tlagunde läng i den skummante forssen, än om de mia, ljujma tonerna från eolsharpan, tilingande I sommarnatten. Wi ha säuan hört ett mera sJulläncati föredrag af tvartettjång och fällan torte ocksa nägra arti jer ha rönt ett mera entusiastiskt emottagande än de fyra sängerstorna wid deras sörsta upträdante, och detta oaftadt tungejorg, Påsteagssörhalante och Göteborgsstelhet. Ye:ll Widebergs talang, fom wid her Ginger och Hauströme tonjert häri deg jör några år setan uäckte få stor upmärt: samhet, har hållit hwad ren lofwade, hennes röjt bar wunnit i styrta och bojlighet, hennes solosäng röjer den bittare och själjulla artiften. Meu Sö: terlunds fontra-alt är af en öfjwerraskande tlanyfärg, i första ögonblicket har man swårt fatta att det är en tvinnoröst man hör, fåran manlig tims bre eger den. De båda menanstämmopna slötas förträffligt of fru Petterson och mill Åberg, och kvartettens prestationer äro i fin helhet få för: tlenstfulla att mi utan twetan tro oss kunna för: utspå densamma lysande framgängar öfwer alt, ver swensk fång förut firat triumfer eler med antra ord helt enkett både i Gamla oc Nya Werlden. Teater. I morgon gifwer hr Rohde sista re: presentationen. Hr Lundgren har i strifwelse till red. underrät tat Am än affjat Att hifftomma i nästa Weda för