Norrländska Korrespondenten – 12 september 1871, sida 3

ning och duglighet, utan på grand at börd, förs mögenhet eller antra tilljälipa orsaker. Här i Norge, få synes af alt att döma, står arbetaren och arbetet högt, och för ott här winna anseende, torde man behöfwa något mer än ett namn eler en wapensköld, eller pappas tunga kassalista, eller att ba kraflat fig upp ett eler annat steg på embetsmannahierarkiens och nådens trappa o. d. Norges remokratiska författning, fom grunrlaat och fostrat derna jemlithet, hwilken är srihetens bästa stöd och mäktigt bidrager att sammonhåna de olika folktlasserna, har genomträngt ala lager af folklifwet. Till och med militärwäsendet, fom bos de flesta folk med största swårighet och senast genomtränges af folkfrihetens grundsatser, har bär blifwit genomsyradt af ten stora humanitet, som följer af friheten. Norge är ett land, ter folfet werkligen regerar och fon genomföra fin wilja, äfwen om regenten skulle sätta fig deremot. Man torde erinra fis, att beslut fom stortinget 2 aånper efter hwarandra fattat, men bwilfa tonungen netat bekräfta, blir om det trerje gängen oföräntrat antagas, gällande tad, äfwen utan den tungliga funktionen, ett stadgande hwarigenom Norge fan sägas ega en wäsenttligen republitansk författning. Hwilten bimmelewid skilnad i retta asseenre mellan ESwerige, der tonungen är nästan alt, folket nästan intet, oc) Norge, ver feltet är nästan alt, konungen — tyst! jag kunde annars begå majestätsbrott. Den sosialistista rörelsen har från Tyskland inträngt i Danmark, der den synes få en utbrerning, fom med ftät förtjenar upmärtsamhet, resto helre fom den wäl skall en wacker dag äfven fimma öfwer Oresund. De förförliga händelserna i Paris ha öfwer alt i Europa warit af samma werlan. Det bar retan litet ywarstärs under den korta tiden seran mars månad kommit en klarhet öfwer stäuningen, fom man förut saknat, och man börjar nu att i alt större omfång ine tränga i tessa store bit tius oupmärksammate framtitsfrågor. Det är mycket intressant att i atttaga, huru dansta blad sälla fig till ve jofioliststa tendenserna. Reran under kommunene tamp mot Versaillertrupperna träffate man märkliga ytranten af sympati för kommunisterna. Nu trä der detta ännu tyrligare i dagen och mon mötet det ena märtliga draget efter ret andra. Veile Amte Folkeblad förtlarar, att landtmannademotratien och bela meteltiasfen i srärerna skola funna anslute fig til ret sosialiska partiet, bwiltet bladet önskar må wara wertjamt i Köpenhamn och andra siäter. Ett bolänrfft blad weddelar en artikel, hmwilten börjar med följande aratteristista ord: Det är en jur tid för tungarne, sedan monartin blifwit kasserad i Frankrike och republiken, den enta respektabla regeringsformen insörte .. Mun fer, att man fan regera förträffligt utan fung, och man inser, att lungarömet är oförenligt med ten sanna friheten, mer bemotratin. Republiten i Europa har vu de bästa utsigter för sig; aristokraternas försök att återtalla forntitens militärdespotism äro wanmåttiga; ve nio niontetrelarne aj Europa stå på språng att följa Fraotrites exempel. (e. W. L. T.) Stiftsnyheter. Död: Kollegan wid Piteå lärowerl, fil. font. P. Grape, den 25 augusii. Prestexamen aflades ven 8 sept. af s. m. t uridaten Johannes Arbman. Meddelanden från allmänheten. Sem jag untertecknad genom en häntelse ide blef i tiujälle att öfwerwara ret af rvifedaggman. nen P. Tjernlund annouserade foltmöte i Wilfta, finner jag mig föranläten att ytra några ord, sedan jag genom tenna tirning fett de frägor som under diskussionen behandlades. Prestsonen Nylonter från Häsjjö åragalade festerläntsta tänkesätt och med honom telar jag alla meningar. Att ritsdagsmannen Witström från Sundswall weterlade eller fom det står pen mälte benem, måste wieserlinen wara ett miftag, eller rerigenom att de ide förstot ywarandra. Jap förmodar att Nylanders menina mar, att den fom ide i kommunala afseenden bar några rättigheter åfwen i alt annat ide bör ba någon rättiabet, och iftun rbet bör fäderneslandets för: swar ide af en sådan komma ifråga. Herr Ny: länder gaf åtminstone en wint till det fom jag nu wågar öppet uttala: En menniska fom är swensk och eger någonting att förswara, den är in förbunden att skyrde fn