Norrländska Korrespondenten – 9 september 1871, sida 2

ifrarne för fullständig afväpning skulle med alt annat än blida ögon se de nu pågående krigiska lekarna. Jag kan underrätta den ärade redaktionen att fredsvännerna, d. v. s. de som ifra för afväpniag och tillika äro kosmopoliter — åtminstone till någon del, just emedan de så innerligt älska sitt eget land och derföre nogsamt känna att andra länder kunna förtjena att älskas — ingenting heldre skulle önska än att en dylik fältmanöver i ännu långt större skala t. ex. med 30,000 man egde rum hvarje år. Detta skulle visa oss hvad vi ega och hvad som fattas oss. Vi erhöllo då kännedom om hvad en arme på krigsfot betyder, hvad den kostar. Gevom regula de tri kan man då uträkna, att då 30,000 man i tio dagar kosta t. ex. 150,000 rdr så kosta 200,000 man under ett år en summa, som kanske våra ifrigaste rustningsifrare skulle rygga tillbaka för. Jag slutar här. Det är nog icke sista gången detta ämne förekommer i Framåt). De sjelfkloka herrarna, fredsvännerna, lära icke anse sin sak förlorad så snart man blott emot dem riktar granna fosterländska fraser. Men, herrar rustningsifrare, bevisen att Sveriges kan försvara sig i längden. Bevisen detta, så skola genast de flesta fredsvänner i Skåne. öfvergå på eder sida. A mma