Norrländska Korrespondenten – 29 augusti 1871, sida 3

O0 Fran Utlandet. Berlin den 24 avs Tyska ministern refwe Waltersee bor ten 22 tenne:s som tolat med ut rikenministern Remnjat om beirielfe tisan Res mufet förklorote, att franska reneringen anfåre ligon stritande mot folk:ätten, och lefwade att uplösa ten och, om få ersortrades, på laglig wir oripa in emot tensamma. — renzz itunas korrespondent i Wien bestrider, att ett tyligt för: bållante stulle riva mellan ve båda kejsarne; Underhantlinaarna wisa, att de äro ense i arunde satserna, men att intet aftal ännu träffats. Kei sarens of Österrike tontrartesöf har ide warit föremål för någen öfwerlännina; det betingas af ven entlaste attning för tet passande. Paris ten 25 aua. Havads met delar från Versailles: Emedan underpbantlingar båte i Com picane och Frankfurt ide äro äntamalsenliaa, bals wa franska och tyska regeringarna Ötmwerenstfommit om att bringa förhantlingarna till slut i Bersailles, vit Arnim wäntas. Bersailles den 25 auzusti Debatt bar pågåtlt i nationalförsamlinger om nationalgardets uptlögning. Third önstar, att enraft en rel af vatior nalgartet strax uplöses. Jnititutienen bör reor aganiferas, ide indranns; såtant är ojörenliat med reneringens pligt aft förfara hofsamt, och merfe ställonte maften bör sjelf wälja tidpunkten. (Aibrott.) Thiers förklarar, att om församlingens förtroende är rubbatt, tå wet ban wäl hwilket bestu ban lör fotta. (Urhetening.) Minifterrås vet tisf.t Ducrots förslan, få lydande: Natio: nalgardet uplöses efter hand; regerinaen skall så skyntsam: som möfliat werkstallu nationalgardete ufnärnin:. Detta förslag antogs, med 488 röster mot 151. Komitta för frånan om förlänaning af Thiers fulmaft bar blifvit ense på följande aruntwalThierd fullmatt uphör med nationalrörjamlingen, som sjelf bestämmer om sin uplösnina, men tiillsätter tessförinnan mynriaheter för att leta pre nya walen Betänkondet kommer sannelitt att nästa torstag diekuteros i nationalförsamlingen 10 röster wero för och 5 emot förslaget. Dpinion Natienale för ven 19 t:s ytrar fn om situatienen i Frankrike på följante sätt: Rivets förflar tyckes wara stard i ahwarsam fara, emedan sammansättningen af uiskettet hotar bet med ett eclatant naderlag. Det ssfulle wara orit tiat att wilia dölja, att ställningen är mycket bes tänllig. Om Ryvets förslag ide aår iaenom med en stark majoritet, fon Thbiers ide förblifwa wid styret, och natienalförsamlingen bör då uptöfa sig Tyhiers fan emenertit ide afaä, emedan lan: dets reorganisation ännu ide är fullbordar, eme: van frereunderhandlinaarna med Preussen ide tunna uptagas ar nägon anran ech emeran bang fränträtonde skulle i hög arad förswana garantierna för Frankrites inv: och ylre säkorhet, hwarpå wår kretit beror. Men lika få litet fan na: tionalförsamlingen uplösa fis, efter fom den ännu ide antagit finanslagen och militärsagen, samt emetan en ny wallag måste gå före dess uplög: ning. Förkastandet of Rivets försloa skall såleres metjöra afbrytandet af ve swäfwande Uundverband: linaarna md Preussen, förswaga wår offentli ra kretit och komma det notieneha reoraanifationgs arbetet att afstanna. Grefwe Charles de Remusats utnämning lill fransk utritesminister bar wäckt mycket bifall i Jtatien oc luanat farbågan för en brytning med Franfrife, bwilten man ingolunda orfår för omöjtia under den sinnesstämnina mot Italien, fom hystes af det monartiska och clericala partiet i Frankrike. Man fer, buru mycket Choiseuis afresa från Rom före konungens intåg skarare det aoda förståndet mellan te bära makterna, före deles fom den tyska å jant ten till och med på ett säft, fom wäckte upseende, d. w s. tillsammans