Norrländska Korrespondenten – 29 augusti 1871, sida 3

budwuträtterna, folket owetande, woro hästtött och swamp, hwilka, wäl tibagade, bade en strykanre åtgång. Då målticen war slut, fingo gästerna weta bwot te ätit, tå en och annan wäl börjare wisa tecken till kräsmogenhet, men en gammal tor: pare stot upp och fare: Tad, patran, för mål: fännaten och för lärtomen; stryka mi mer på, få har patron answaret för wår herre. Men får jaa inke ondt apet, få stall jag plocka få mycket fwamp jag bittar, ty ren mar nastan bättre än ärtmjölepannfofa, — Det more nät, om mår allz moge wille mura af samma åsiat som ven gamle torparen! utbrister titningen Upsala, som metde: lar denna notis. En förfärlig åsigt. Kyrtoberden Bager i Höör uttulari mir sjunde allm. foltskolläraremötet i Lund följande åsigt: att gifwa en mwenniska bildning och kunskaper, utan kristendom, more detjams ma, fom att fätta ett mortwapen i hennes hant. Wi baswa alltid trott aft kiltning och kunska. per, hwar helt te finnas äro mwätfianelfebrins gande och detta utan afjeende på ren religionsåsigt ven biltare och tunskapsrike besitter. Tron är ide hwar mans. Det är icke möjligt för hwar man, att tro på kristendomens Arun. fan: ningar d. w. s. wara en kristen, så önskwärdt detta än ftunde wara; men en fåran fan ved, ät: minstone säsom merborgare, familjemedlem eller wän, wara en förträfflin mennisko, ega en sträng moral och lejswa ett lristligt lif. Skulle nu en sådan menniskas bildning och kunskaper anses lika statliga fom ett mortwapen. d. w. s. råhet, ofedlighet ch ekunnighet föredragas framsör ven men: niskas intelligenta och serliaa stäntpunkt, få bella: ga mi på det iöafta en föran ösiat. Den förvi: rigt bumane ech nitiske kyrkoherdens minst sant obetäntsamma ord funde icke passera utan en all: warsam pyoctest, och en fätan uttalates äfwen af tenna titningareraltör, säger Framät! Politikens tyngdpunkt ligger för ögonblicket i Csterrike. Der hafwa twänne furstar efter en sexårig ganffa förbittrad spänning åter kommit tillsammans, och t. o m. kysst hwarandra oc) sprakat mycket jmått od) gode. Men, hwad som är wida wigtigare, der hafwa octå Preusfens, Osterrikes oc) Ungerns ministrar samman:räffat. Det gäller här, att med afseende på jolkens angelägenheter eller kanste ännu mer med affeende på af desfa Herrar öppet uttalade eller ännu hemlighållna grundsatser och afsigter komma på det klara — eller odjå sätta lodbete på krogen och öfwer: lifta hwarandra. Der komma de egendomligasse motsatser i berörning med hwarandra, motsatser, fom swårligen funna lösas till folkens fromma. Heliga allianjer emellan furstar Har man fett, hwilka Haft ganfia menliga följer för folkjriheten; men diplomatsfongresier haswa manligen tilljogat folken ännu swårare faror. Måtte följderna af denna högförnäma sammankomst bliswa så litet sorgliga som möjligt! Cnligt Reform skulle ändamålet med Casteiner konjerensen wara, att finna ett medel, hwarigenom Esterrike oc) Preussen mid hwarje hotande tilsiälle slulle fun na genom gemensamma åtgöranden upprätthålla freden. J en Ytterligare tomerens, som lär komma att hallas i Salzz burg, skola C nerörmerenskommeljerna uppställas, hwarwid man har för Grejwe Beust har kommit några dagar före Bismard till Gastein. Å susandet of underhandlingarne lär slola komma att bestå i cv högadligt besök, jom den österrikiske suveränen skall aflägga hos den prussiske. De förhållanden, hwarom det är fråga, utgöras bland annat af åiskilligt, fom lemrats oafgjord fedan Pragerfreden 1866. Alltiå torde de höga Herrarna odså wärdigas tala litet om Rord-Slesvig. De ruz mäniska, de fransttyska och de påsliga förhållandena lära wäl j heller wid en dylik sammankomst lemnas ur sigte. Få fe hwad framtiden fan bära sitt sköte. Att den pos lit ffa ställningen i Europa för närwarande karak äriscras af den betänkligaste osäkerhet är ett faktum, och tywärr har his storien lärt oss att betrakta fnrftes oc) diplomalkongresser får som dåliga förebud. Om man får tro den italienffa tidningen 7Opinione slulle de begge kejsarnes möte i Gastein bestämdt afsett att bland annat åwägabringa en öswerenskommelie om gemensamt uppträdande mot ojelbarhetsdogmens anhängares angrepp på statens rättigheter. Tidningen tillägger, att kejjar Wilhelm under mötet skall ha upprevat fin sörklaring, att Han stall erspektera Pragerfördragets bestämmeljer om Slesvig. Koleran. Från Königeborg skrifwes till kommerstohbegium af de förenade rikenas terwarande konsulat följande: Hoppet om att hejta feleran i hennes utbredning bar tywärr blifwit gäckodt På den senare titen har med hwar tdag antaiet af te utaf siukdomen angripna sjigit. Enliat up: gift från polisen hafwa till ben 15 trennes 403 kolerafall blifwit anmälta, of hwilta 187 hatt dödlig utgång. Gnstaf Adolfs monument wid Vitsen, fom up restes 1837 genom friwilliaa bid rag från Emweri: ge, bar genom titens åwerkan blifwit i behof af nånon reparation i fråga om inskriptionen ftatkettet m. m., hwarför kestnaden beräknats til 650 preuss. thaler. Denna utgift har den lilla staden Lätzen, med enrast 2 800 inwanare, funnit för fis altför Dida, och starene mynt iaheter hafwa terför wåndt sig till tyske konsuln i Göteborg hr W. Röbss, med anhållan att någon insamlina måtte sör ändamålet åstadkommas i Swerige. Denna begäran, säger G. H. T. hwarur ret: ta hemtats, är mycket billig. Det tillkommer swenske män att sieljwa underhålla vet monumeat, te upfört till fin store konunge hågkomst och be: römmelse. Wi betwifla såletes ej, att ju till: rädltina merel skela inflyta för ändamålet. De funna infsändas eller inlemnas till tonsul IB. mm JJ—---M-— IM 0