aj hela swenska folket i mån och förhållande till, hwars och ens inkomster emedan wi hädanefter må fte betrakta hwarje fria för nationella fjelfftändig: hetens förswar, såsom ett nörtwunget folkkrig (d. w. s. man ur huset); hwarför mi äfwen, med als män wärrepligt förstå, att hwarje fwensk merbors gare, eller hwarje man som är i ätnjutande af fwenska merborgerliga rättiabeter måste onses förd soldat, dertill under fin uppfostran härrad och in: struerad, samt sedermera wäl inöfwad. Wi för stå derjemte med allmän wärnepligt: bwarje per: fons med medborgerliga rättigheter pligt, att ef ter fin förmåga, d. w. f. i förhållande till fina inkomster, bidraga till kostnaderna för rikets förswar och att wid tillämpningen håraf den strängaste rättwisa måste åna rum, hwarförutan wi äro öf wertygade, att intet nationalförswar af någor bety denhet fan åstadkommas, emedan det skulle stöta nationalsinnet, förslappa fosterlandskänslan och hwarken ingifwa förtroende eller enig samwertan till något beståndande helt. — Stamtrupp anses, nödig dels för ven exetutiva ortningens upprätthållantde och tillsällint nödiga kommenteringar i första hand; dels såsom en arund till mönftertruppar, instruktörer i folfftolorna, och i öfrigt, en: lint bestämda reglementen, artillerister etc. samt befåleämnen, i fal framståente duglighet dertill gifwer anledning. Setan wi sålunda från råättwisans opartiska synpunkt, sökt uppfatta förswarefrågans arund oc) angifwa dess principiella riatning skulle wi ön: ffa stanna här. Men tå uti regeringens förslag i frågan ingår, att ägarne till omkrina 23:delar af rikets jortegendom skulle på få sätt ställas utom ten nya militärlag fom befinnes nötia införa, att de, förutom den allmänna mwärneplisteng förbintelfer, skola bekosta rotehåll för blifwande stamtrupp. likfsom te nu utgöra det för den stående armän — d. w. s. en mängd gammalt trassel och twistefrön skulle inflickas uti det nya förswarssystemet — och det werkligen finnes personer som gilla detta på grund af beftämda rättsförhållanren, samt an. dre åter fom wäl pilla det, men finna det obilliat och derföre unrerbandlande med fina rättåprinfiper förorda lindring i rotebållareg bestyr — få torde vet möjligen för ever ide sakna intresse inhämta bwad re stilla i landene tänka härom od) någre of de hufwursaklige inkast, hwarmed det gamla indelningswerkets bibehållande förswaras. Wi tillåta oss några reflexsioner i ämnet. Till en början finner man besynnerligt, att rå det gamla förswarssystemet mer fina rättsförbållanden befinnes otualist, tet få mycket hålles på ett beftående hwilket med det nyas antagande och dess rätta förständ om hwad en wärnepligt inz nebär, borte principenligt och följdrigtigt förfminna, hälft man ide fon inse huru ett perfontighetasystem fom framhåller wärnepliaten fåfom arund för blifwande förswaret, fan förlika sig med ett jordförbirdelfesfyftem fomsär grund för det nu warande fasferare förswaret; samt att då fojter: lantssinnet aj regeringen ganska riktigt framhålles såsom wehikel til bet nya förslageto antagande, den ej båldre ställt detta upprop till dte fambhålgflagfer fom förut warit befriade från personlig tunga, än till vem (rotehällarne) fom ide utan den ful fomligaste intonfelvens uti begreppet allmän mwärnepligt fan med ytterligare börda betungas. Chu ru upplysande rikstagöoförhandlingarne warit rörande indelningswerkets historiska grund, hafwa wi altid haft. swårt skilja dem från juririska winglerier kring ett twistefrö fom wi beklaga blifwit inkastadt i en fråga af tenna för fosterlandet utomortentliga wigt oc betyrenhet få mycket som detta twistefrö (är det egna personliga intresset) bog rifets intelligentaste befolkning, som hos regeringen funnit sitt stöd. Förbigående förswarsfrågans emtwistade iuridis