Norrländska Korrespondenten – 24 augusti 1871, sida 1

Folkmöten i förswarsfrågan. Det 3:ptre i ords ningen af te tingslaasmöten, bwartill rifgvangmannen Nils Larfon i Tullus inbjudit fina tommitenter för att närmare få höra deras tankar i förswarsfrånan, hölls i Reffund söndagen den 13 i denna månad, och samlingen war terwid, ovat: tadt de lånaa afständen, ganska ansenlig. Pi fame ma sätt fom wid de föregående mötena i Rödön och Brunflo, öpnares fammanträdet äfwen bär af inbjudaren, fom derpå utsåns till ort förande, hwar. efter ban redoegiorde för hufwudsakliga innehåbet af konal. maj:ts wid sistförflutne riksdaa i ämnet afaifna förslag och kamrarnes olika beslut samt uttalate fina eana tankar om soken; och sedan bemmanegarne Eskil Pbersson i Bräcke, Henrik Pehrssen i Ammer och Anders Nilsson i Bräcke uttalat fin obenägenhet mot tet konal. förslaget, wisade det fia snart, att ortspråket, få många buiwunmen få många sinnen, ide alltid håller streck ty inom ren förfamlate meniaheten fans blott en mening, och ven wille uttala sitt oaillans de of treaerinaens förslaa genom att instämma uti dan opinionsytring i ämnet, fom redan blifmwit afnifwen af Rödöns tingelajsboer, hwilket också blef mötets enhälliaa beslut. — Wit r re sommantröden, för efwerläanina anående förswarssranan, rikadagsmannen Hang An: dersson i Brinsåsen haft mer fina kommitenter å netannämnte ställen, uttalades mid öftwerlägs ningarne följande åsiater, n inl. sammanträtet i Litb ren 30 juli: Att konal. maj:ts förslaa, om införande af alls män wärnepligt mer bibehåällante ar imdelningswerket, ide fon eller bör antagas, äfwem om linz vring i rust och rohåharnes beswär slskulle itvär gakomma; emedan en s k. lindrina bwarken ut: jemnar re orättwisor fom witlådar imdelninggwerfet, ej heller tan förebygaa ten samnolika lör neförhöjnina seldaten med rätta fon amse sia bes rättigad erhålla, tillfölje af ren ökare tjenstgöring som henom åläaaes; att ret af Ancra kammaren i i frågan fattade beslut, såsom bwilande på billiaa och rättwisa grunder, wore antagligt; och att, fom jordbruket mera än andra näringar komme att trabbas af förlänada wapenöfningar, emctan dessa öfningar pårå under den tid på år ret tå jortbruket mest är i bebof af arbetskrafter, måste prisfall i bemmangmärdet blifwa en natur lin följt, och hwarigenom winsten för innebar: warne al reterad jord, torte komma att redusera fia till noll. Å mötet i Alsen den 6 auausti: att konal. maj:ts till sistlitne riksdag afgifne förslag icke är anta liat: — Emedan det gör in: grepp i rustoch rotehållarens kontraktsenliaa rätt; em tan vet ide untanröt jer ve under tidernas opt upftomna missjörhållanterna i förswarets tunna iv cuta fastigbets naturerna emellan; och emedan en ytterligare börda bå ten förut nog be: tundore si:tte jerten skulle blifwa en förmwigninggtem Jör unehafwarne af sårana hemman; att särskilta utskottets förslan, jasom arundart på rättwisa, wäl wore antagli t, men att öfningstiden för bewäringen borce inskränkas, på det te wärnepliatige ej måtte emigrera till Ame: rila; och att länsat helre bibehålla inrelningswerket får rant det är än inaå på fonal. maj:te förflau. På mötet i Hammertal ren 13 auausti uttalas des jamma åsinser jom i Alsen. Dessa tre möten bewistades af 5 a 600 per: soner, och anmärtningswärtt nox upträtde inaen till förswar för lonal. mai:ts förslag om utsträckt wärnepligt med bibehällunde af indelninaewerket. LL (J T.) Folkmöte i Sköllersta. (Bref til Ner Alleb.) Foltmöte war i rtistoge i Slöllersta anortnadt af riksdagemannen ÅA. I. Uhr. På ortjörandene förslaa antoas, efter slutad diskussion, följante resolution: )Mötet uttalar sasom fin önskan, twister riket och statar emellan afgöras genom frerskonaresser. För närwarande bör jernaste rikstanens försworeutskotts betänkande antagas, sådant ret aj Andra kammarens 106 letamöter bifölls. Jmport af skogsalster till Norrland. Så sånat bar vet werkligen vu natt, säger Umeblaret. Angos surtynet Norrland, som sistl. fret ag antlänre til Umeå från Stockbolm, metförde för witare befordran tiu Robertsfonss bruksegares skerpswarf i Sikfa twenne större mastspiror. Efter hwad wi bört upgifwas, lärer fralten för desja spiror hats wi upgzått till 30 ror st., eler omkrina tre nåns ger få mycket, spiror för några år feran härstädes kostate. Wisserlinen finnes ännu inom länet tillgäna på trä, tjenliga till mastspiror; men ret för: hållande, att spiror kunnat pr ängbå! tagas från Stockholm, bewisar uppenbarligen, att tet ätminstone för närwarande åallit sia billinare, att från nämnde bål, än från något annat ståälle eller ans norstätes inom Norrland bemta rem — Mefflerio