rättigheter och skyldigheter äro följande: han of fentliggör lagarne ech drager försorg om deras tillämpning; de främmande matternas reprefens tanter accrediteras hos honom; ban wistas på samma itälle, rer nationalörsamlingen fommans träder; hans bostad betalas af republiken, som i den årliga finanslagen fastställer n bestämd fumma för presidenten. 4) Thiers förer presidiet i ministerrädet hwars medlemmar han tillsätter och afskerar; ban tilfätter äfwen en visepresident för ministerrådet. J bändelse af förfall för presiden. ten intager visepresidenten den förres plats och öfriga funktioner. 5) Dyplomatissa agenter, bes fälbafware inom armen och flottan, samt alla öfe werorpnare embetsmän od) junktionärer tillsättas eller afskedas i ministerrådet. 6) Alla den exekus tiva maktens handlingar måste kontrasi neras af en minister. Ministrarne äro answarige inför nationalförsamlingen. Omedelbart seran Rivet upläst sitt förslaa, fram. trängde en annan talare till tribunen. Det war deputeranden Arnet af högern. Ordjöranden Grevy anmärkte, att intet nytt förslag af samma eller liknande innehåll kunde upläsas, förrän man fattat beslut huruwida ret törfta ffule winna framgång; wille talaren deremot söka genom sitt anförande bindra att det antogs, kunde han icke förhindras att samtidigt intirett meddela fitt eget förslag. Arnet upläste då följande förslag: MNas tionalförsamlingen bekräftar, förlitande sig på den exekutwa schefens patriotism och wishet, den re: geringsmyndighet, fom blifwit honom updragen. En stor del af församlingen syntes öfwerraskad af detta förslag. Gambetta satt tyst och tanffull; ingen af wenstern begärde ordet; slutligen besteg Thiers under almän tystnad talarestolen. Degfa tws förslag, fade han, pålägaa mig ten pligten att säga ever, att jag känner mig djupt rörd. Då jag bar ett swårt arbete att utföra känner jag mig belönad genom edert förtroende, Dessa före flag förtjena båda i samma grad winna frams gång. Men jag önskar tillkännagifwa, att bida äro affattade utan någon medwerfon från min sida. Jag hwarten åtrår eller afflår den matt, fom församlingen updragit åt mia; men jag fore drar, att förslagen skola ervålla framaång; ty att förklara dem ej wara af behofwet påkallade more detsamma som att förkasta det förra af de twå förslagen och derigenom förswaga min ställning inför landet. Att förslagen befrämjas betyrer icke, att dessa eller dylika förslag gå igenom, utan att församlingen erkänner sjelfwa prinsipen Efter detta korta ytrande af Thiers upstod en allmän upståndelse inom församlingen. Denna syntes helt och hållet uplösas i smärre grupper. Så förgick en lvarts timme, innan det lyckades presitenten att åstadkomma ordning. En letamot föreslog att upskjuta sammanträdet under 20 mir nuter för att lemna medlemmarne tid till efters tanke. Thiers biföll detta förslag, hwilket också antogs. Ejter de 20 minuters förlopp öpnares mötet ånvo; församlingen förklarade nu enhälligt — fålete8 efter Thier8 önskan — att båda förs slagen woro lika maktpöåliggande. Wid sammanträtets afslutande föreslog deputeraden Belcastel (of högern), att nationalförsamlanaen skulle uttryckligen förklara, att inaenting skulle på sörhand beslutas angående den definitiva regeringsformen, men detta förslag blef med en obetydlig majoritet förkastadt. Under en längre tid har man hört talas om, att de af tyska trupper befatta pariserfästena äfwensom departementen i närheten af Paris med det första skulle komma att utrymmas af tyffars ne; orsaken till dessa berättelser har troligen mas rit, att man i Frankrite wäntat, att det af frans ffa finansministern Pouyer Quertier framstålda förslaget, att för winnande af tid betala den treds je halfwa milliarden med wexlar, aksepterade af tyska, engelska och belgiska firmor i stället för med reva penningar, skulle antagas. Berlingske Tis dende säaer fig dock hafwa erhållit underrättelse ser från Paris, att detta betalningssätt förkastats från den tyska sidan, hwarföre man der ämnar börja med utbetalningen of denna tredje halfwa milliard i kontanta penningar. Enligt Frantffurterfrerens Art. 6 skall den wara fullständiat inbetalt, innan tyskarne äro skyldiga att utrymma pariserfästena och draga sig tillbaka til Ehampapne och Lothringen. Enaelska tidningen Globe merdelar, att inom kort tid en engelsk eskader skall afsanras till Östersjön. Af merelbafs och kanalflottan skola fer fartyg afsöndras, hwilka under befäl af fentresmiralen Beauchamp Seymour skola gå till Portland och derifrån begifwa fia på kryssning i Östersjön. Globe tror, att affändanret af denna eskater står i något samband med de maritima demonstrationer, som Ryssland förehar i Swarta hafwet. Huruwida denna gissnina år riktig, är dock owisst. Det är swårt att inse hwad en ty. lik demonstration skulle tjena till; imponera på Ryssland fan den swårliaen göra. Hwad fom wäcker största upmärksamheten är, att en tidning i London fom ett dristigt, om ej wårligt steg oms