Norrländska Korrespondenten – 15 augusti 1871, sida 3

fal oh på dem fått J:s rätta namm unt ertackning. De andra falffa handlingarna trodde han fig bafwa förstört; men genom en egendomlig tillfällig bet war det just papperen med Je falska namn, som kommit att insändas, od) de andra fom ma: kulerats. J. blef nu, i följd af att han fjelf ej skrifwit sitt namn på något at refalffa reversalen, of rätten genast ffilv från målet. E. o. lanrskontoristen Siewers aflade nu it neseden och berättade, att ban sedan 1864 warit anstäld fom biträde hos G., hwars fögderi ban wid flera tillfällen skött på förordnande. Han bade aldrig urrer denna tid märkt, att Sjögren eller Hörberg bewitnat några lånehandlingar, såwida ej de personer, hwilkas namn funnos derå uptagna, sjelfwa warit närwarande. Att G. mat: tat sig att låta några af ve falska handlingarna komma under ESicwerg ögon fann denne förkas radt derigenem, att ban flera år tjenstajort hos härarsskrifwaren i samma fögteri och således mar wäl bekant med de olika hemmanens storlek och deras enares namn. Han intygatde derom tilfråpar, att H. oh S. uworo kända som ärliga och bederliga menniskor, hwulka genem anstränadt ar: bete sötte transa fia fram i ganska knappa omftäns diubheter. Om G:s eswannamnda berrägliga förs hallante i Osigötabankens filialkontor omnämnde Siewers, att få tillgatt, att G, fom warit ban: tens ombutsmans, uti till banken ingaifwen rap: port upgifwit, att twänne lån:agore, fom till G. inbetalt sina lån, ajort konture och att ingenting aj rem wore att bekomma. Deremot saknatde Siewers all kännedom com ten sörfalskare handlinghwilken G. år 1869 belänt i samma bank, men sedan iniöst, och fom nu blifwit funnen i G:e gömmer, saomt påstod med bestämrhet, att ingenting härom warit uptäckt; en upgift, hwari äfwen G. instämde, på samma gång ban jörklarate, att berätteljen om bang skitjande från banken af up: nifna grunter ej wore med werkligheten öfwerensstämmante. Han bare sjelf cn lång tid jörut begärt afsked, och törbållandet med de ifrågama: rante för te föregifna konturserna afskrifna liner summorna hade befuanits bero på en missskrifninga. Siewers yrkade till sist ersättning af allmänna medel för sin inställelse. De personer, som i werkligheten funnos till och hwilkas namn G. unrerskrifwit på till Nitsbanken insända lånehandlingar, hade genom weterbörande myndighet till rätten insäudt den förklaring, att de saknate all kännedom om tessa namnunteristrifter, hwarför de yrkade answar på G. för förs falskning. Ä Efter slutat rarfaknina resolwerade rätten, att målet skulle uppskjutae till den 19 t:s, tå Sjö aren oc Hörberg skulle mid förut stadgar påjöljd inställa sig. Ritstagens justitioombudsman war närwande under en del aj förhöret. Ängfartygsmissöde. I Norra Hauants tid: ning för i toretags läses: DåÅ ångaren Iar: berg, f.d. Norr Helsingen, fom den 11 dennes för antra gången besökte wår hamn, wir ofgåunen stulle bada ut ur hamnen, råkade ren, genom oupmärksomhet å rorgängarens eller befätbajwar rens sida, ut för vet missöret, att aktern törnade på ena broarmen, hwarigenom rodret bräcktes och blef fastsittande på stenarne wid broarmen. Efter en stunts arbete fom fartyget äter loss och lvarliager nu bär jör att få retret repareradt. Krigsrätt hölls i Helsingborg den 5 aus. mer 21 bewäringsynglingar, som under marschen ten 31 sistt. maj från Bonarpebet aftärgvat fia från truppen innan ten blifwit uplöst. Helsingboras Titning säger, att utaj ransasningen frampnick ganska hestämtt, dels att befälet ide förstätt ingifwa aktning hos bewäringeynglingarne under mötet oc ofta bahandlat vem på ett brutalt fått, dels att det ide uplyst tem om krigsartillarnes stränga bud och slutligen, att detta befäl ide mer tillbörtig omtanka sörjt sör deesa ynglingars mas teriella wälbefinnante. Ala re anklagate Ynplins aarne, utaf hwilta 20 woro tillstäres, ty en hade rymt till Amerika, woro ense i den punkten, att tet mar hunger, fom drijwit vem tiv olyrnad. Nägra bland rem hare envaft fatt en bit mat på morgenen titigt, men de fleste wero alteles fa: stande och bade på fastande mage fätt marschera först til Herrewarekloster för att aflemna wapen och persedlar och sedan öfwer en mil till Raftaobotet innau rast hölls Detta är en oförlåtlig försummelse å besälets fira och ställer Ynslingare nes brott i en lånat milrare daner än wi annars warit sinnade att fe saken. Sevan förhöret eat rum ngjorte den åsigten bland mänaden gällande, att förseelsen mar bra ringa för att göra affär af; min feran man fått böra te inkallade fem witnena, bwilfa allu talare om ynglingarnes ups stursighet i almänbet, fann man, att ehuru ve ide bestämtt funte säga, om näpon af de nuinfallade