Norrländska Korrespondenten – 15 augusti 1871, sida 2

randen fyra frågor, vem han hoppades få genom distussionen befmarade. Mötet gitlade Andra kammarens beslut wid sistl. riksdag Jeruwägar och sparbanker. I ett föregående nummer nämnde wi några ord om Kalmar sparbanis åtgärd att till jernwägsföretag m m. ans wisa 25,000 rdr af sin till 46,000 rdr upgående reserviond, fom på så sätt netsattes till 21,000 rdr. J sammanbang dermed nämnres, att ESölwesborgs sparbanf möjligen skulle följa exemplet och gå ännu ett steg länare, vå rerstäres ett före slag, förelåge att af sparbankene til 74,000 rdr upaående reservfond nedlänga 6,000 rdr (eler afkomsten derof) i en Sölwesborgs jernwäg. Hwad fom vå befaradeg har blifwit werklighet. Tidningen från staden, som lifligt intresserar sig för att få iernwäg till orten berättar, att sparbanfens tillstäreswarande hufwudmän med 18 röster met 3 illärt sparbanken rentegaranti för jernwänen med 3,600 rer årligen (motswarande efter fulla 6 0 60,000 rdrs kapital) och mot rätt för sparbanken att i jernwänen bekomma 600 atsz tier. (Minoriteten wille anwisa 40,000 rer til jeruwägen och 10.000 rer till ett skolhus.) Saletes är sparbarken med större delen af si na tillgångar delegare i ett jernwänsbolag, hwars aktietecknina ei haft nöri framgång, och hwilket vå, för att komma till stånd anlitar först tommus nerna, hwilfet reran bar fina sivor, men tock bätre låter böra fig, och verjemte tager djupa tag, nästan bottentag i wälsörenhetskassor, samlare terigenom, att på sparpenningar godtgjorts mins ore rentor, än måhända råätt och skäliat warit. J sanning: wänner äro wi af kommunikationernas förbätrande, men utan sjelftagna presenter ur en större eller mintre allmänhets besparingskassa. Man har sökt bemantla saken genom att säga, att kapitlet blir tvar i reservfonden, och att det bär blott är fråga om rentan; men tetta är naturligtwis, då draperiet tages bort, i arunden samma sak, såsom oc framhälles af Swensk hawnvelstivning, då ven på tal bärom ytrar: Hwad som härwidlag sörundrar oss, är, att man säger sia icke wåga teckna aktier för förenämnda belopp, 60 tusen rtr, ty bderisenom more be fränhänra benken; men att man wågar riskera rentan härå, ty rerigenom bewaras beloppet åt banken. Den distinktien, man gör mellan kapitalet och def atkastning, är oss aldeles ofattlia. Wi tunna ide tänka oss, att ett och samma kapital fan wara sysselsatt på twå Hål på samma gåna. Ettdera utr göra desja 60 tusen ror garanti for sparbankens Fulter, eller och för ten renta, banken åtaanit fig att narantera jernwäårsbolaget. J det förra fal. let får man ide tisponera deröfwer för jernwågen; i det sernare upestär för banten en ny sluld, hwilken äfwen såsom fåran bör banken botförag. Men om så ster, och det bör och måste ske, om ej denna råntegaranti skall betraktas såsom ett gyckel, då sjunker sparbankens reservfond, ges nom ett penndrag, från 74 tusen til 14 tufen rer. Wi lunna för tillsälet ej upaifwa, i huru stor skuld sparbanken häftar till sina delegare; men att vöma efter def älder, den stora refervs fond den kunnat smala och ven rita trakt, inom hwilfen ren arbetar, taga wi för gifwet, att dens na skult upgår till många hundra tusen rdr. Den bar således stera summor utlönta, säkerligen, få: fom alla liknante banker, mot inteckningar, och löper såleres stor riff: De sednaste åren hafwa lärt oss, att denna riff ej är att förakta, och fans ffe har ifrägawarande sparbank sjelf under denna tirpunkt blifwit nödsakad att nedlägaa en del af dessa 74 tusen i fastiaheter, hwilka den inkövt för att rärta de merel, fom i samma fastigheter warit intecknate. Dermed ware huru fom helst, äfwen om banken ej warit utsatt för fårant äfs wentyr, få def hufwudmän ej glömma, att den hwarje daa löper en hylik fara, och att denna fara blir större, ju mindre reservfond banken eger. För somma jernwäg war til 2 auguftitommus nalstämma utlvst i Mjellby, bwarest äfmen en rentegaranti war på tal. Omtring 20 af ortens mera framstående hemmansegare bare föreslagit, att socknen stulle ätaga fia en årlig garanti af 3,360 ror, motswarande 6 prosent å 1000 rdr på hwarje af socknens 56 hemman. Då wi läste retta förslag, föreföll det oss oändliat mycket hyaligare, än fparbantföklämninggförs slaget. Sölwesborgarne intressera fig perfonlis gen föga med sädana argumenter, fom funna mä gas, för detta företag; ide heller fin kommun tyckas de wilja för saken ffuldbelafta men att ötsla bort sparbankens pengar gör dem föga bes fymmer. J Mieuby åter ifrågasuttes, att, kan man säga, def 56 hemman skulle genom fine innehafware solirariskt främja det jernwägsföretag, fom skall höja hemmanens och deras afkastnings wärte. Men nu finna wi i ett följande nummer of Sölwesborgs-tidningen, att wid stämman i Mjellby, der saken i onsdags afgjordes, wred den fia en smula. Stämman oottände, att för jerns wägen skulle tecknas en rentegaranti, motimarante ett till 50 tujen rer jemnadt kapital (500 attier) men att utgå efter det gemenfamma fyrttalet