wecklade skälen för fin asigt, att rättwisan for. drade, det sambällets alla medlemmar deltoge i den ekonomiska förswarsbörrdan i mån af förmögenhet och att alla foftnarer för stamtruppeus afs löning och underhåll säledes bestriddes af ftatsmedel. Han förklarade fia anses såsom önskligt, att indelningswerket ändock bibehölls på det sätt, att, faftän staten skulle bekosta solratens lega och alla aflöningsförmåner, soldaten tikwäl fortfarande finge bekomma dessa förmåner på förut manliat fött af roten äfwensom att bestyret med mans skapets anskaffnina likaleres fortfarande beförjdeg of rotehållaren och ide öfwerflyttares på militärbefälet. Han önskade att wårt förswarswäsende mätte blifwa sårant, att wi tunde förswara oss ech wille medgifwa utsträckning of wärnepligten, dock att lagen derom borde innehålla bestämra garantier för att de wärnepliatige ide skulle funna föras till fria i främmande land. Han detwife lade ingalunda att wi i dt afseendet kunde wara fullt trygga under den regerina. wi nu bag men wi såge ide långt framför oss och ingen wosste hwad fom en gång i i framtiden funte hända, hbwarför man ide borde underlåta att wirtaga alla kloka försigtiahetsmått för att, fi wirt möjligt wore, söka förekomma faran. Wirare kunde ban ide inse nörwändigheten af te föreslagna årliga mönstringarna med landstormen och önskade att bestämmelsen derom måtte förfwinna samt att lagförslaget äfwen i alla öfriga delar måtte noga granskas och pröfwas af dem, fom hafwa afgöranderätten i sitt wåld, innan det fluttigen antages såsom pällande lag. Derefter ytrade fia hufwudsakligen i samma syftning åtskilliga personer; och sedan ölwerlägs ninnen war slutad, beslöt mötet enhälligt, uppå derom framstälda, af öfwerlägningen föranlenda propesitioner, dels att uttala sitt gillande af Antra kummarens beslut wid sistl rifstag, ansåente indelningswerket, och rels att i öfriat förklara sig instämma uti den opinionsytrina, som blifwit ufgifwen utaf mötet i Rörön ven 30 sistl. juli. — Efter det rikedagsman Gunnar Erikssou i Mörwiken inbjudit fina kemmiter inom Unders åkers tingslag till öfwerlägning andående före swarsfrågan, sammanträdte i Undersdåkers fodens stuga söndagen din 6 rennes efier slutad gurd: tjenst omkring 150 personer af tingslagsboerna. Gunnar Eriksson öpnare sammantrådet, angaf anledningen till inbjudningen samt redogjorde der: efter, och sedan han blifwit till mötets ordtföran: de utsedd, för det wäsentligaste af kongl. maj:ts få wäl till sistliden fom od til 1869 års rikstag aflåtna nådiga förslag til förswarswerkets ord: nonte, åfwensom för frågans behandling och ut: gåna hos rikstagen. Han upläste derefter de till möteto öfwerlägning och beswarande framställda frågorna: I:o) Will allmånheten åtaga fig en utsträckt wärunepligt med bibehållande af roterings ffylvig: heten? 2:o) Gillas andra kammarens wir sistliden riks dag i ämnet fattade beslut? — samt upmanate försam ingen att mangrant ytra fina tankar rö rande denna uti wårt fosterlanrs framtida fjelfständigbet och lyda djupt ingripande fråga. Landstingsmannen Christian Lithström började öfwerlägningen med att uttala sin tacksamhet till Jemtlands representanter i Andra kammaren wid innewarante årg rikedag för den ståndpunkt te intaait wid behandlingen af denna fråga, samt föreslog att mötet måtte hembära så wål till dem fom öfrige af de 106, fom inom samma fammas re utajorde pluraliteten i förswarsfrågan, fin tacksamhet för deras utmärkta hål.sing gent emot regeringen och det henne biträrantde partiet och hwarmed han ansåg de framstälda frågorna be: sworade. Härefter ytrade handlanden A. FJ. Byström, det ban önskade ett i förhållande till nas tionens krafter starkt förswar, byntt på de Aruns der Särsktilta Utskottet föreslagit och Andra fam maren beslutat; wirare hårarsdomaren Joban Ersson i Brattland, kommunalordföranden Olo; Andersson i Hålland, kyrkowårdarne Bengt Larsfon i Ågaen och Mårten Olofsson i Åkroken, inspektoren N. Strandell, kyrkoherten E Norrman, bönderne Jacob Olofsson i Brattland och Jon Gunnarsson i Smedsgåsen, alla i samma syftning fom de föregårnde och med gillanre af Andra fam: marens beslut, derwid Johan Ersson och Jon Gunnarssom likwäl gjorde tet tillåga, det de för fin del ansågo att afwäpning more att föredraga framför antagande af kongl. maj:ts förslag om utsträckt wärnepligt med bibehållande af indel: ningswerket. Sevan öfwerlägningen förklarats slutad, blef, efter gjord framställning, första frågan med ens hälligt Nej och den andra frågan med enhälligt Ja beswarar, hwarjemte mötet instämde i ren föreslanna tacksamhetsadressen till Andra fammarens 106. (Jemtl. Tirn.) — 3 lördags åtta dagar egde folkmöte för Rönnebergs och Harjagers härader rum wid CS FA A AA.A i. 4