Norrländska Korrespondenten – 12 augusti 1871, sida 3

Man arbetar med stor ifwer inom frigsminis steren, och denna erhåller ständigt medrelanden om nya upfinninaar. Twå sådana, en kanon och en mitrailleuse, skola i särdeles hög grad hafwa tilldragit sig krigsministerns upmårksamhet, och i davarne stela experimenter företagas med vem; Thiers anstränaningar att reorganisera hären finna stort bifall hos allmänheten, hwars tankar uteslutande wända fig om en nar hämnd. General Chanzy har inför det utskott, fom skall undersöfa regeringens af ven 4 september åtgärs ver, hällit stora läftal öfwer Gambetta, samt lemnat en utförlig redogörelse för fälttåget wid Loire från dess första början ända till wapenstilleständet. Han gjerte full råttwisa åt ve unter honom stående truppernas nit och inglighat och förtlarate slutligaen med stort eftertryck, att man gjordtjorätt i att sluta fred, då fortsättning af striden warit möflia och det till och med sunnits utsigter att winna fördelar. Hwad fom birraaer till att föröka de belymmer, som bysos i ten politiska och kommersiela werlren i Paris, är ten märkliaa råle, fom Game betta sortjarande spelar. Man bare ollmänt wäns tat, att han skulle tompromettera fis i national församlingen; men den hofsamhet, fom han läanger i dagen, förbryllar bang motstådare, och dessa finna vet vu wara i sin ortning att tillskrijwa henom bemli a planer och ställa honom i sspetsen för fingerate komplotter. J en skrijwelse af ven 2 tennes från Paris heter vet derom: I tetta ögonblick är det i Paris och Versailles enrast tal om Gambetta. Han är lejonet för tanen och np: wäcker en wertlia fruftan säwäl hos bönern som hos Thiers anhängare, hwilken fruktan aifwer fin tillkänna genom be besvongerligaste och natnrs ligtwis mest ilafinnade rykten. Uti nationalförsamlingen behandlades den 4 tis frågan om skadeersättnina för franska provinsers förluster under triget. Fordringarna woro: För de eckuperate landstelarna 666 millioner, erfättnina sör af Paris utbtalra 200 miniöner och vent materiela förlufter 580 millioner. Man mäntar, att iommunfommisfiongrevifionen ffall betytliat netsätta desfa belopp Liflia debatt, fom förmodad tomma att fortsiättas, eade rum. 7Journat orfifiel för den I dennes förklarar, att ret ide finues den minsta orsak att tro, det eldswåtorna i Vincennes och Nancy marit ansti tuce, och tcetsamma gåller om branden i Bours ges, hwiltey man bört 58 mitnen, och af alla witnesmålen sramger, att äfwen tenna eltswåda upkommit genom en tillfäfsia häntelfe. De sernaste unterrättelserna om utgången af munisipalwalen i Elsass och Lethrinaen sifwer mid bonden, att man f.erestådes nästan helt och hållet ajhällit fia ifran att rösta. J Mutheuse hafwa af 10,950 röstbarättigate ndast 724 deltagit i war let. J Straeboura och Colmar, äfwensom ilanrtdistritten i Bas-Rbin har omlrina SO prosent af re walberättigate röstat och i Strasbeurg lydades bet preussarne att åstarlomma loglig majoritet lör 12 representanter, ehuru hela avtalet borde hafwa warit 36. Frän Berlin merdesas ten 2 denueg, att transporterandet af fransko krigsfängar hlifwil afslutort sedan åtta dagar tillbofa. På tyskt område finnas nu inga andra franska folratet tvar än sinka och arresterare. De förre utaöra 4 offile: rare och 70 man kvarbållae i preussiska och buierffa fästningar för att undergå tem årömta straff De italienska tidningarne sysselsätta fia med franska nationalsörsamlinaens votum om romersta fränan. Garetta deltalia upmonaru till marsamhet. Det af Vorsaillzeregeringen fattarde beslutet, säner tidniagen, är allwarsomt för of och måste mer än någonsin aöra oss upmärtsam på de faror, som knnna upstå reraf. Tempo säger, att det nu om någonsin wore of wiat för Jtalien att bafma en utrikesminister, fom funre fitta sig i rese spekt. 7AE, utropar hon, om Jtalien ändå wore så lyckligt att ega en dnodesuplaga af Bismar, — Om man får töma, af italienska pressens spräk, hafwa debatterna inom franska natio nalförsamlingen i romerska frägan förorsakat en mycket upretad sinnesstämnina på halfön. Det är missersigen font, att ve första intrycken nånot lnanat fia, utan att belt och hållet utplönas; men eburu någon diptomatisk förweckling icke är att motse, fan man wäl påstå, att, med arseende på re framtita förbintelserna mellan de båra tlänrerna, de beputera:e af högern i franska natio nalförsamlingen och reras bakom dem stående re ligionsförwantter giort Frankrike en rålia tjen st. Guvernören på Malta har nyligen afsändt en petition till Rom från inwånarne på denna ö, hwari påfwen inbjndes att bosätta siarderstädes.