Norrländska Korrespondenten – 12 augusti 1871, sida 2

årgerd tinaslag, mid kyrkan ren 16 november, Nysätra tinaslag, wib Nybyn ven 4 december, Häratspöftingen och nitraren L. O. Boyröm: med Råneå tingslag, i Rynby ren 14 september, Piteå tinaslan, i Piteå gamla stad den 18 feptember, Ofwer-Luleå tinadlag, wid Boden den 30 oktober, Neter Luteå tingslag, i Luleå gamla stad den 4 nevember. Härodshöjrinaen C EC Stenbera: med Neters Torneå och Carl Gustafs secknars tingelag i Har paranda ren 15 september, Never Calir socens tingslag, i Kyrkostaden ven 12 oktober, ÖjmwerTorneå tinaslaa, wid Matar nai ren 6 november, Öfwer Calix tingelag, wid Bränna den 4 dec. Druknad. En beklaglig olydbändvetfe timardre i måndags afton, i ret en aktad metlem af Hernös sants samhälle, konsul C. M. Nordin, under fealing gick till betten med sin båt i närbeten af Darf: welholmen. Slupens fantring warsnades från ett förbiseglande fartyg, fom genast uljände räddningebåt. Af konsul Nortin och af hang båt fyntes intet spår; det enda man på olycksstället fann war den drunknades mössa samt hang hund, hbmilken warit hans ente följeslagare på senlatsen. Möten rörande förswarsfrågan. Riksdagsmannen Per Nilsson i Espö hare i sområd med en tel häradebor till toreragen den 27 juli fammanfallat walmännen inom Wemmenhögs härad, bwilka så talrikt efterkommit kallelsen, att enligt A B. antalet deltegande i mötet mera närmade sig 1000 än 500. Efter en längre tiskussien, under ledning af br P. Nilsson sjels, förklarade sia mötet gilla Andra kammarens beslut i frägan wid filtt. rikedag. — Riteadagemannen Åke Andersson i Wehantöpinae höll onstagen ren 2 t:s i Klörup och dar nen efter i Rödtarp. Båda mötena ailare Ans tra fammarens beslut och godkände ulskottsförslaget. På förra siållet söreslog pastor Linrsjö, att inrelningswerket skulle utsträckas till all swensk jord, få att wi på detta fött finge armn upbrin: gad till cirka 100,000 man; att bewäringen skulle tjenstgöra i 10 är med 30 tagars årlia öfning, samt att lena eller fritöpnine skulle wara tillåten, och på vet sernare önstare Åte Peresen att man ej borer fredetit skulle nedlänga penningar på rusiningar. Talaren yrkare vefutom, att intel ningswerket ej skulle afskaffas, utan lika fördelas på all swensk jord; att hela landet skulle betala lika til förswaret; att ab frimwillighet slulle up: böra; att alla stulle inöfwas i wapnens bruf, hwarmed skulle börjas reran i skolorna, få att wi erhölle en stor, bewäpnad ynalinaaskara; til omlostnadernas betäckande skulle bwar oc) en bitraga i mån af fina inkomster. Detta naturligtwis i bändelfe rustninaar ansåges oundvgängligt nörwändiga. — Representanten för södra delen af Lugaude härad i Skåne hr Anders Persson i Mörarp höll ten 29 juli möte mer sina kommitenter, hwilfå förklarade fig i hufwudsak pilla Andra tammarens beslut. — Mötet wir Kohlbäck i Westmanland dv. 26 juli, utlyst of ritedagsm. hr Vard Persson i Hjulfta, war ar samma åsiat. — Feikmöte för Afspelants och Handbörds hä rarer i Kalmar län bölls i tinaesalen i Målilla ven 31 juli och bewistades af omkrina ett halft hundra personer, mest ahmoge. Riksraasmannen P. M. Gunnarson, fom utjärdat kallelsen, förre ordet, fom sekreterare. Beslut: 1. Bör indels ningswerket uphöra, om almän märncplint inför res? Sw.: Ja, om 5 år. 2. Slkela alla medbors gare deltaga i landets förswar? Sw.: Ja. 3. Skall frilöpning ega rum? Sw.: Nej. 4. Bör stamtrupp wid spesialwapnen förswinna? Sm: Nej. 5. Stall statswerket bekosta stammen? Sw.: Ja.