Norrländska Korrespondenten – 12 augusti 1871, sida 2

Hwilfa frukter hafwa alla tessa anstalter och arbeten hittills frambringat? Skola wi säga sanningen rätt fram, så äro de mid första påseende ide få stora, många och goda som önskligt wore. Låtom oss se till hur det är, En mängd ynglingar, som låst latin och Are: kiska samt genomgått elementarlärewerken, stå der med tomma hänrer och tomma magar. Ingen will betala dem något för deras latin. De fak na metel att fortsätta sina studier; att aränva orka de intet och att tigga blygas de. Dock, de senare göra de på få sätt, att de försöka vigilera fig till lån; men betalningen! Ja, den få de ie fia om efter, fom lånt ut fina penningar. Bland dem, fom genomgått tetniffa skolor och landtbruksskolar, är tillståncet ej mycket bättre. Mången saknar dagligt bröd, just då han borde wara i tillfälle att förwärfwa det. Afwen i dens na riktning är tilloppet af tjenstsökande större än behofwet här i landet påkallar. Måhända har en del af dessa unga män ide tillräcklig praktisk erfarenhet, vet will föga ide, oaktadt all lärdom mana mid hwad de skulle uträtta Gå wi nu widare till rättarlärlingen, fom Ae: nomzgått rättarskola, få finner man bland dessa en måängd, fom, wid åtankan af alt det höslärda de fått i fig, wilja spela herrar, gå med käpp, wilja wara inspektorer och ej arbeta. Deras hdusbönder blifwa missnöida, skaffa fig simplare rättare, eller hålla sjelfwa, hwilket är ret alvra bästa såsom rättare, i lien, plogen och säskäppan. Gi wi slutligen till den på landet eler i ftaden uppwäxande ungdomen, få finna wi många af lägbarnen, hwilka wid 15 års ålder icke want sig wid ortentligt bond: eller handtwerksarbete. Far och mor, fom komma ihåg hur ondt de fl:to i fin ungdom ynta den Uemiat uppfödde gossen eller den sjukliga flickan, och tyda att de milja unna barnen att få det bättre än de sjeljwa haft vet, och så skickas pojken til elem ntarlärowerket och flickan till syskolan.