Norrländska Korrespondenten – 29 juli 1871, sida 3

SS, äran Utlandet. Fimes torrespondent i Versailles telearaferar den 17 dennes: Reyeringen hör de största ansträngningar för att kunna låta öppna friad rätterna måndagen den 24 tennes, men det är ännu twifwelaktigt, huruwida förberedelserna medhinnas. Thiers, som under den sednaste titen warit nå: act förswagad til fin helja, lär åter befinna fig bättre. Med betalningen af de 175 millioner francs, som utgjorde det resterante beloppet af ten sörsta halfwa milliarden, har det gått iemförelsewis langsamt, emetan preussarne i Strasbourg — ter betalningen erlänges — hafwa anwändt en läng tid att räkna de ditsänta penaarne. Franska regerin en har nämligen, få witt möjligt warit, låtit uppsamla re olika flag tyska siljweroch papperspengar (hwaraf störstatdelen är skiljemynt) fom af de tyska armskärerna blifwit under triget satta i omlopp i Frankrike. Denna masja aj thaler, schillingar, proschen, krenzer o. s. w. från alla möjliga nord-och syrtyska länder — det på: fråg till ett belopp af 20 millioner francs — är nu i säckar och podor sänd til Strasbourg, till liten glädje för de preussista banttjenstemännen, fom i detta fall ej en aåna funna unterlätto fitt arbete genom att wåga penaarne, då de bestå helt och hållet af olikartade mynt. Af en tepesch från Paris till FJFimeg af den 20 tennes erfar man, att regeringen föreslagit att tillsätta en fomitg, under presitium af en fransk marskalk, til pröfning af de befordringar inom armen, fom eat rum feran oftober 1870. Gam: betta och Faidherbe skola ren 18 tennes bafwu hajt ett mycket lånat samtal med Thiers detta ämue. tand re från tyska fångenskapen hems temna orfiferarne och generalerne råder stor mifhelåtenhet, då de nu återfinna mänga af fina Jords na feraeanter fom kaptener, och faptener som öf: werstar. Unterwisningsministern Jules Simon afreste den 19 rennes till de hamnstäder, hwarest större massor af fånana tommunister finnas, för att taga tännetom om ransakningsprotokollens inne: häll och sätta de minst fomprometterade i fribet. Enligt ett merdelanre i tivningen (La Berite skola twå af kommunens ledare, Billioray och Rustouf, bwilka äro fånana i Versailles, af egen drift afgifwit en förklarina för ransakningstomaren, hwaraf framgår, att Rochesort, vå han flyr de från Paris, war stäld uater anklagelse af fet wa fommunen.