strument med tud, 2:ne ressetbossor, tat, Vee1. möbler m. m. Klädningsoh andra tyger, fha tar, borddukar dels wirkare dels mer drällswäf. nad, spånarsgarn af lin och ull, hårtäcken, får digsydda klärer m. m.; hwaraf alt man kom i tillfälle erfara, att arbetsskickligheten inom denna ort är fullt jemförlig med hwad länets öfriga socknar har, att i det uffeendet erbjura. Exponerade kreatur woro wisserligen ej af stort antal, troligen af föl att för vylif transport läg: aa de stora afstänten byarne emellan samt far: sedernas beskaffenhet hinder i wägen, men bland dem som uppwisades woro ätskilliga wackra er: emplar af hingstar ston och tor. Sjnkwårdsärende. Säsom sökande till biträdante läfarebefattningen mid Hernösands hespital hafwa anmält fia medisine lisentiaterna 3. Ky llin och I. Göransson. De swenska kvartettsångarne siöngo i lörrags i Gefle för sista gången atillsamman, hwarefter sällskapet upplöstes. ÅÄngfartygslöp. Den aamla hiulbåten Liusne bar för 8000 rer af br MN O. Näs blifwit ins köpt från Helsinaland, att under numnet Nyhamn bogsera timmerflottor till äångsågen af samma namn. J def ställe hafwa Ljusne sågwerksintressenter skaffat sia en ny ångbåt från Motala. — Ingar ren Maiestad har från staden af samma namn blifwit säld till Gefle, att unter namnet Trofit underhålla kommunikationer med norra orterna, Folkmöte. Freragen ven 21 dennes, hölls i Hedens gästgifwaregård i Bolläs secken det foltkmöte rifstaasmannen Magnus Joneson i Wansätter uttyft för inhemtande af sina kommitenters åsigter i förswarsfrånan. Mötet war aansta tals vift besött af få wäl bönder fom herremän från walkretsens nästan samtlige socknar, hwarjemte rikstagsmannen Hand Larsson i Flästa samt åts skilliga walmän från annat ristrikt äfwen infus nit sig. Första frågan: Mättar swenska nationen upp: sätta och underbålla så wäl fast fom rörlia ma: teriel jemte lefwande kraft, fom fan anses erforderlig till landets förswar och bewakande af wår sjelfständiabet? beswarades med ia. Programmets andra fråga blef derefter delad i twänne punkter, tå första punkten erhöll föl sante lydelse: Kan den nu stående armen jems te ten nu befintliga bewärinasiustitutionen mot: swara nutidens kraf enliat dermed afsedt ändar mål? Öfwer denna punkt utspann fia en gans ffa tiflia distusfion, derunter bantl. P. Thölin från Hanebo bland annat yttrade, det han ej ans såg ve uppoffringar, fom i fredstid gjordes för underbållet af en stor arme, wara särdeles növiaa eller nyttiga; ty ifall de tirer äfwen här fomma, att solraterna, likasom i Frankrike skola le: vag till flagtbänfen, bör wår nuwarande avme wara fullt tillräcklia, emedan wi ide ega förmåga att uppoffra särdeles stort antal af mår manliga befolkning; — men, för att förswara fig mot en inkräktande fiende, hwilket fosterlandskänslan bjurer oss, dertill är mår krigsmakt alldeles otillvädtia, och tyckte Th. vet nästan wara hopplöst att då ästadkomma ett någorlunda nöjaktigt förswar alldenstund det bör fordras minst en million fris gare för att förswara wåra långa, utan slydd warande kuster, — om hwilkas tillgängligaste och swagaste ställen ryssen kanske eger lika, om ej för krare kännedom, som wi sjelfwe, att döma af den säkra lokalkännedom tyskarne under sista kriget wisade fig om Frankrike ega. Att på alt sätt bes främja de friwilliga skarpskyttarne, ansån TH. war ra särdeles önskliat och trodde att det med en öfweralt talrik och wäl ordnad skarpskyttekår jemte bewäring ej wore omöjliat att atminstone afslä en fiendes första anfall. Frågan beswarades med enbälliat nej. Samma frågas andra punkt: AÄAr en mera utmärft wärnepligt af behofwet påtallad? blef utan nämnwärd riskussion bejakad. Den tredje frågan! Kan eller bör en allmän wärnepligt, sådan k. m. uti sin till riksdagen inlemnade nådiga proposition föreflagit, antagas de roterinasskyldige åläggas utan att rustoch roterinasskyldigheten, såsom föråldrad och orättwist betungande för jordbruket, efter wiss af rilsdagens Andra kammare föreslagen öfwergångstir, invra: aeg ?7 beswarades få, att ett öfwerwägande antal röster uttalade sia för bifall til förswarsutskot. tets af Andra kammarens majoritet omfattade för flag. Torffabrik. Norrlandsposten säger: Den torf fabrik, fom wi nyligen omnämnde wara under ans lägning i stadens grannskap inwid Gefle— Dala jernwäg mellan stationerna Lund och Margretehill, är sedan i förraår i i fullaång och tillwerkar dag: ligen omkrina 70 tunnor torf. Proiwer på tills werkningen tros funna bli färdiga att utsändas wid innewarande månads slut. Fabriken eges af d:r A. P. Landin. Den nya Fattigwårdsförordningen, utfärg ad d. AA.. UE T:fatnsnssfssam.