Article Image
Sundswall den 22 Juli. För första gången har i dessa dagar i Frank: rikes historia tatats om franska bonden. Träl eter få gedt fom träl under feoraliemeas tid, då bang rättigheter wero inaa och DÅ hen hölls i okunnigheteno slafweri af det katelsta presterstapet, blef Han bortalömd mid 1789 års revolution, 3 det tredje ständet, som då toa makten i fina bån der, fans ingen plats för bonden. Under alla derpå följande wexlande styrelseformer, af hwad namn de wara må, satt den fransle bonden, att få säga, wid dörren i fitt eget hem och unter alla förhållanden måste ban nöja fia med att blifwa regerad och arministrerad. 1848 öpnates dör: ren för arbetarefrågan, fom rå begränsades till stäternas arbetare od) unter Napoleon den trerje tog man föga notis om bonten annat än då ret gälde att bog honom inprägla wördnad för fyr: tan och tronen; alt hwad man lärde honom war att rösta ja. Med undantag af wid detta fer nare tillfäle war det fom om franffa bonden ej funnits till. Då fom den hårda pröfningens dag: Frankrike fick gå under ofet och fruftanvgwärra inre ffaf ningar syntes hafwa bragt landet till branten af dass undergång. Det war vå Gambetta i det be kanta tal ban höll i Bordeaux, man fan perna säga, upptäckte franffa bonden; ty ej ens i representantförsamlingen fans någon platå för honom eler funde hang ftämma höras. För of fmen: star är det mer än egendomliat att tänka, att in: gen enda bonde hade ever någansin har haft säte och stämma i lagstiftande fåren. Gambettae upptäckt är for; Hang plan att fpri: da kunskapens ljus bland landets jorbrukare, att gifwa ven bildningens makt är ännu örre. Xyc kas den, vå öppnas ett nytt tidehwarf för Front: rike och kanske för Europa. Hos of hör man ganffa ofta klagas öfwer bondregemente och tet parti fom med töjlig fislbalåtenbet kallar fig VinteUligenfen, blottar genom fina hånfulla och nedsättande omvömen om rikstagens böader sin innersta önskan om en Andra kammare af idel tjenstemän. Ritsdag och regering skulle då förmodligen komma att täfla i läfsänger öfwer buru gort det är, när bröder funna fämjasg. Men den slags sämja skall helt säkert aldrig foms ma att finnas i wårt land. Wi rekommendera emellertid till intelisenfenå synnerliga uppmärtsamhet ve betraktelser Game betta anstält öfwer ve för hang tand olydgbrin: gande följderna deraf, att derstädes bonden ide deltager i det offentliga lifwet och hwaraf bland annat framgår huru mycket mi böra alät ja of att hafwa eu wid sjelfstyrelse wand och i statens an: lass alt mera kraftigt ingripande bonteklass. 5. h. biskopen, fom, åtföljd af fonfiftorii-notar rien Matthiesen, i lördags anträrde en vifitar tionsresa uppåt ådalssocknarne, installerare i föndags kyrkoherden i Gudmundrå pastorat Jsak Nydahl i hans nya embete. (H. P. Till vise auditör mid kongl. Smwea artilleri-regemente är konstituerad länsnotarien i länet Anns ders Herman Grape. (Ö. P.) Gårdsköp. Hr boramästaren C. A Fröberg bar af dottor Lenströms sterbhusdelegare tillhandlat sig gärden n:o 105 i 4:de kvarteret för en köpesumma af 22,000 rer. (H. P.) Folkmöten. Under landstinasmannen Lars Nilssons i Flenninge — Gunnestorp ordförande ffap höls sistlitne sönraag ett af leramoten af An: dra kammaren Ola Jönsson i Kungshult fam mankallart möte angående förswarsfrågan i Lön: skog of Wäsby foden. Detta möte pillade Andra kammaxens beslut i hbufmudfaten: utsträckt wärnes pligt, indelningswerkets afskaffande, anwärfning af spesialwapen; men skulle riksdagsmajoriteten och regeringen besluta indelningawerkets bibehållande, antingen med nu warante arme eller en arme organifserad fom reaerinaen föreslagit, anfåg mötet fullständig afwäpning wara att föredraga. Dessutom biträrde mötet år Ola Jönssons före flag att den politiska rösträtten utsträkts till dem, fom erlägga bewillning efter andra artifeln för 400 rors inkomst, och den komunala blir lika för alle, som betala komunalskatt. Ett annat samma dag mid Kungshättan ej lånat från Dottningeholms lustslott anortnadt folkmöte uttalate den åsigt, att de 106 ledamöterna af An dra kammaren gjort fia wäl förtjent af foftere landet. Rättelje. I förra numret af tenna tik ning bes rättade wi att wid mötet i Wärnamo indelningd: . —rVT)C3 a ——

22 juli 1871, sida 3

Thumbnail