nat att detta land sedan år 1788 på omkring 80 år utaifwit en summa af öfwer 20,000 millioner rer till krigs förande, förutom hwad som indirekt åtgätt dertill. Wore Frankrike lika rikt fom Eng: land skulle det altså äter om 13 år kunna ådraga sig en sådan betalnina som de mycket omtalade 5,000 millionerna till Tyskland nu. En feg gumma från Cimbrishamnstrakten man: drade i förra weckan 10 mil fram och 10 mil til: baka eller tillsammans 20 mil för att här i ftar den få en amerikansk sedel å 5 dollar utwexlad mot swensk mynt, skrifwes det från Malmö. den — -— — 5 AN Jordbäfning. Den 30 juni märktes i staden Kriftianfand i Norge en häftig jordstöt, hwilken dock warate blott ett ögonblick. Skakningen gick i syrwestlig rigtning; möblerna i husen flyttades från sina platser och på några ställen remnade murarne. Det kändes fom om marken gått i mår gor under fötterna. Pantlånewäsendet i Berlin har studerats af en resanre lanteman, fom nyligen besökt samma res sitensstad och bland de intryck, han derunder er: for äfwen, i bref till Stockholms Dagblad, anför följande, fom kanske torde förtjena att tagas i bes traktande af härwarande folkbanks panttåneafdel: ning: Jag har alltid förundrat mig öfwer den fixa räntan wid pantlåneinrättningarna, de der bestämma samma räntesats för belåningen af en gultring, som för den af en gammal rock. Så war rod ide förhållantret här; unver det pelåwaror, fom äro swåra att konservera, drogo en rän: ta af 12 proc. per anno, kostade andra saker pros portionswis mindre, och lägsta räntesatsen war för wärdepapper (obligationer) 6 23 proc. Högs sta lånetiden mar 18 mänader. Direktionen har de i åtffiliga fall fria händer. Så instälde fig t. ex under mitt besök en person, hwars pantbes wis förfommit. Bewiset war utyifwet för beli nade: en urketja af guld och en jommaröfmere rod, Direktören ansåg nu mycket riktigt, att mannen kunde behöfwa sin reck för ärstiden, men lättare undwara sin urkedja. Jnnan alla lagliga formaliteter hunnit ialttagas, skulle det dragit långt på tiden. Mannen fick rerför ut rocken, men kedjan måste stanna kvar, tills bewiset hun: nit i laglig ordning dödas. A I — Mont CEenis tunneln. Begagnandet af tunneln under Mont Cenis möter, efter hwad som hittills wisat fia, betytliga swårigheter. Wid första prof refan lvåjdes, enligt franska republikens offisiella tidning, twå maskinister af tre. I följd deraf har man tänkt att befordra tågen merdelft stående mar skiner; rock tyckes denna plan, i följd af genom: ffärningen8 längd, ide utförbar. Lokomotiv, som sjelfwa uppfånga fin rök, hafwa blifwit bestälda i England; likwäl tror man, att icke all fara på tetta sätt skall kunna öfwerwinnas. Man skall således blifwa twungen att taga sin tillflykt till traftigt ventilationssystem, fullkomligt i motsats till ven före den fullständiga genombrytningen många gänger framstälda åsigten, att en stark luftström skulle komma att ega rum från den franska till den italienska sidan. Hettan i det inre af tunneln stiger ända til 32 grader R. Den swårare delen af företaget har emellertid lyckats, och wetenskapen skall också finna medel att besegra de återstående hindren. Orimligt rykte. I Gamta och Nya Hemlandet i Chicago beråättas: Ett rykte berättar, att underhandlingar pågå mellan Swerige och Tyskland och att dessa underhandlingar skola leda till en förening mellan Swerige oc Tyskland inom få månader. Orsaken, hwarför Swerige skulle inträda i tyska statssörbundet, uppgifwes wara, att det fwenft-ungerffa unionsförslaget blifwit förs kastadt af stortinget i Norge och att man i Stod: bolm önskar komma i wänskapligt förhållande til Tyskland. En del of en ö, sjunken genom jordbäfning. Befäl hafwaren å amerikanska skeppet ÅSaphire, berättar, att han den 12 nåstförflutna april fame talat med befälbafwaren å amerikanska hwalfifffångareskeppet Sunbeam, hwilken omnämnde, att den 28 mars hade en del af ön Tagolanda, fom förut utgjort ett temligen högt berg, nedfiunfit i hafwet till 25 famnars djup och att 400 ins födingar derwid omkommit. Medel mot kräftan. Förenade staternas fänder bud i Kanada har ingifwit en berättelse om upp: täckten af ett nytt medel mot kräftan, bestående i en planta, kallad Cunderanga. En indianska, be rättar han, wille förgifwa fin man, fom led af kräftan, och kokade derför barken af nämnde plan: ta, fom är mycket giftig. Men, stållet för att tö beraf, blef patienten frisk och läkemedlet blef derigenom uppdagadt. Till salu finnes: