Norrländska Korrespondenten – 18 juli 1871, sida 3

Faidherbe sysselsätter fig med tenna fråga oh krigasministern båller ständigt öfwerläggningar med Thiers angående militära angelägenheter. J linietruppernas uniformering synes det, i mot. sats till hwad förut uppaifwits, tomma att sle stora förändringar. Tsbakoen slall afskaffas, då solraterna wid alla tillfällen röja sitt missnöje med denna bufwudbonad. Kepien, fom foldaterna bära i petite-tenue skall allmänt antagas. Från offiserarnes uniformer skola alla lysande färger uteslutas. Hwarken offiserare eller foldater komma att bära epåletter och de förstnåämnda slola i bela fin utrustning befrias från al lyx. General Faidberbe är böjt för allmän wårneplikt med twå årstjenftgöring under fanorna, under bwilfen tid refryterna utan afbrott ffola inöfwas, och underoffiserarne skulle, förutom ten teoretiska miiitärunderwisningen, aenomgå kurser i geografi, aritmetit och ritning. Krigsministern har förslaffat fia nogaranna upplysningar om te schweizia flytteföreningarne8 oraanisation. Denna fan dod ej utan wirare införas, ty i Schweix fan bwarje merborgare bära wapen och öfwa fia när fom helst, men i Paris åter har man nödagats konfistera alla wapen, till oc) med lyxpistoler och jagtaewär. General Faitberbe oh Gambetta ba baft ett långwarigt sammanträre, för öfwerläganing om ett gemensamt uppträrande i afsecurc på fransta armens omorganisation. Faidherbe mill liksom Gambetta ba allmän wärnepliat utan friköpsrätt med skylrighet för bwarje wårnepligtia att ligaa i twå års tjenstgöring, derwid äfwen flitia underwisnina i borgerliga ämnen skall meddelas den unge soldaten. Den 10 dennes skulle franska banken utbetala 175 mill francs af kriaskostnaderna til Tyskland. 325 mill. äro förut afbetalta, och när denna fifta återstod af den första halfwa milliarden är ers lagd, skola tyskarne utrymma Seine Jnferieure och Somme (med Rouen och Amiens). Pariserfästena utrymmas ide förr än 1 14 milliard äro betalta. De 175 mill. skola sannolikt betalas i Strasbourg, ty stora transporter af auld och filfs wer hafwa afaått dit. — Morgonen den 6 dens nes war personalen i fraufta banten fyafetfatt med att expediera 14 millioner i reda penningar. Fjorton stora wagnar, hwardera belastade med en million i påsar a 10 000 francs, och dragna af 4 hästar afsändes österut åtföljra af banttjenstemän. En brefskrifware till Times, som skildrar sista walrörelserna i Paris, meddelar fåfom ett betednande faktum, att i föra af bufwudstadens mest aristokratiska kvarter hafwa öfwer 10,000 röster fallit på Gambetta. Jnom Englands Unterhus bar en kuriös bän:delse timat. Flera ledamöter ha nämligen betklas gat fia öfwer Britiska Museets wägran att emottaga den krona och nattwardtekalk. fom aeneral Napiers trupper merdförve från Abyssinien. — Ministern Gladstone förklarade, att Britiska Mus feet bade enligt hans förmenande rätt och att vegia saker, fom blifwit stulna, borde åters:ällas till As byssinierna. Han tillare att han protesterare mot krigsbyten och att man borde i detta hänseende införa prinsiper, fom more mera wärdiga den mos derna sivilisationen. Tysklands militära myndiagheter arbeta oupps hörligt på att organisera Tysklands stridskrafter till en enbet, d. w. s. skapa en tysk arme enliat preussiskt mönster. De förberedande arbetena woro fulländade redan för länge sedan; de woro bet till oc) med då de tuffa batterierna bombarderade Paris. Grefwe Molife och general Roon söka nu skyndsamt bringa tetta stora werk till fullbordan. Ett år härefter skola de små tyska ormeåerna hafwa uppbört att finnas till; de skola då utgöra integrerande delar i ken stora tyska armn. Sevan denna sammansmältning en gång wäl blifwit mwertftälr, skall det nya tyska tejfardömet förfoga öfwer en större kriagshär, än werlden någonsin skädat. Den framtitda indelningen af de sydtyska trupperna (Elsass och Lotbringend inbearipna) är redan bestämd till fem armekårer. Sålunda skall den tyska armen komma att bestå af 18 kårer (preussiska aarret och 17 kårer af linien.) Alla dessa kårers styrka skall med små skiljaktiabeter blifwa densamma; de skola utgöras af 8 a 9 linieregimenten oc 5 a 6 favaliregis menten; således i det bela af mer än 150 regimenten infanteri och öfwer 100 favalleriregimens ten, eller något öfwer 600,000 man. Till denna aftiva arm6 komma reserven och landtwärnet. Hwad man fan antaga för wisst är, att landtmär. net i alla de sydtyska staterna kommer att oraar niseras fullkomliat efter preussisk mönster. GCEnliat regeln i Preussen beräknas på hwarje linieregimente på 3 bataljoner ett regimente landtwärn på 2 bataljoner, och för hwarje flarpftytteregimente finnes en bataljon landtwärn i reserv, hwilket gör en tillökning af 400,000 man. Från Baiern klagar man öfwer, att flera äkta