Norrländska Korrespondenten – 13 juli 1871, sida 1

2 RR ER 1 RV AT RARTe 42 Sundswall den 13 Juli. De sista walen i Paris anföras nu på mer än ett håll säsom bewis på, att den allmänna mwals rätten bar fina förunterliga mysterier, och wisst är att det omslag i tänkesättet, hwarom dessa mal witna, wäckt mycken förwäning samt äftven tiljret8ställelse och lifliga förhoppningar och Frankrikes och frihetens wänner. Att Gambetta blifwit äterwald berrar Paris mer än ten walte; twå andra walfretsar täfla med hufwurstaden om äran att få representeras af den utmärtte talaren, ven skarpsynte och traftfulle statsmannen, den oförskräckte frihetswännen, ben motige jesterlandewännen. Wand fom man ölifwit att ständigt fe Frankrike böja tnä för framgången, blef man nästan öfwerraskeÖd af att fe, att ve dock fluttigen lärt fia att ertänna och wärdera dnaligbeten, äfwen då ten misslyckats. Gambetta skall helt såtert komma att utöfswa ett wäsenrtligt ine flytande på sitt jädernestands ören. Aj ve öfrige 20 walde är det ytterligare twå, wärte att uppmärssammas. Den ene är Erouavd Laboulaye, projeesor wid College de France, ledamot af Inftitutet och särdeles flitig politist författare. Det war sanning ej för tirigt tilfälle gajo denne man att få en röjt wid af sörandet af Frantrikes allmänna angelägenheter, litsom hun redan länge genem sina föreläsningar och skrifter utöfwat inflytande på den bildade allmänheten. 3J3 ÅFörenta Staternae historia, i afhandlingen om ftuten och ref; gränser, i Satiren tung pudel har ban oförtrutet betämpat centralifationen och oemotsägligen ådagalagt nörwänrigheten för friheten af decentralisation och sjelfstyrelse. Om hans wal får anfeg bewisa att pariseropinionen i denna ytterst wigtiga fråga omfattat sunda äsigter; hwilken anledning till glädje! Ty, huru är icke sjelfwa Thiers bunden i fördomen om centralisationeus allena saliggörande frraft. Slutligen hafwa wi att framhälla walet af de Pressense, protestantisk prest. Ett bugnesamt bewis på religiös fördragsambet, ide sant! Och detta har händt i jamma stad, hwars inwånare för 300 år seran inskrefwo Bartbholomeinatten i historien. Medgifwom att vet går framåt på mår jord! nKnoncert. Den omtydta kvartetten, brr Lutteman, Blombera, CUbera och Ryberg, stard på äterresa från Petersburg och Finland, hwarest ven under titen från def senaste härwaro med stort bifall gifwit toncerter, aifwer nästa lördag fons sert å stadshuset härstädes, och äro wi öfwertygade att oaktadt den uppsjö på nöjen wi på fednare weckorna egt, densamma skall hafwa samma dragningekraft fom förr. Program finnes på ans nat ställe i titningen. Olydshändelje. Den 29 sistl. juni timade i Skönsmo ångsågs brädgård den bellagliga tilldragelsen, att en twåårig flicka wid namn Kristina Laurentia Eklund ej i rättan tid lemnare en af trosswägarne derstädes, utan blef öfwerkörd af en å densamma löpande trosswaan och fid fin ena arm afbruten. Flickan wårdas i hemmet. — Denna tilldragelse bör blifwa en ny warning för förältrar att, få widt möjligt är, ej lemna be fmå barnen utan tillsyn. Uppflutet lif. Sistlidne tisdag anträffades i hamnen tätt inwid kajen liket af ett nyfödt flidobarn. Wid anträffandet war det redan haljruttet och safnade ena armen, bwilket man förklarar får lunda, att någon tyngd warit fästad wid liket för att kvarhålla liket i djupet, der detta kommit i kollision med ett sedermera utkastadt ankare, fom ryckt den öfriga kroppen lös från den saknade ar: men. Någon merticolegal besiatning hade på före mirtagen ännu ej eat rum. Hwem den onaturliga modern är, wet man ide. Utwandring. Äfwen i denna wecka, säger Jemtlands Tidning, ha personer passerat jtaden med det förlofwade landet Amerika till bestämmelseort. Ufflyttningarne wisa sig attfå fortfara, fastän alla utsigter förefinaas till ett utmärkt godt år. Torf. Från Ostersund skrifwes: Som det bes funnits att skogsaffärerna de sednare ären bedrifwits här å orten på ett sådant sätt, att brist på wedbrand wisat fir på ett gauska tydligt sätt före nimbar och wäckt ide ringa bekymmer för frames tiden, är det särdeles glädjande att erfara, bet hkilirian hsfäwit ainarhkh fill SstoFHmmAA Alb