NV 116 tur AVI — RA ROSA AT LR 4 RR SET RR X fom om ban skune komma att bilda någon eaent: lig opposition, men allvenftund Thiers har uttalat fir mycket skarpt om Gambettas 7manfinnina adminiftration, är tet ide otroligt, att bäftiaa parsamentariska konflitter ffola ega rum. I bil: ket fall fom helst måste det wara obehaaliat för Thiers att Gambetta fått såte i nationalförfamlingen. Näst efter Gambettas mal är vet öre som trabbat f. t. stoteministern Rouher i repar tementet Charente Jnferieure af stort interesse. Han bare till walmånnen i Cbarente Jnferieure och Gironte utfärdat ett cirkulär, hwari ban yt: terst häftigt anar p Thiere bela finanssystem och framstälte fig sjelf fom frihandelssystemets lör: kämpe Ehuru detta senare system måste wara af stor etonomisk wiat i nämnde winodlande be partementer, har Rouher likwäl fallit igenom wid walet i Charente Juferieure. Detta nederlag tyc: fet ide bara godt för bonapartisterna. Om teckningen till det sernafte Iranffa statslånet mertelae följande detaljer. Firman Rothschild i Paris har för sig ech enliat ordre för andra tecknat fia för en hel mibiard. ESocidt generale i Paris för omkring 500 millioner, Compteir dCecompte för 120 mil., Banque ve Pays-Bad enligt order från Hollant och Belgien 250 mil; frevitivfälffepet i Lyen för omkring 149 mill. J Belgien skal man hafwa tecknat fis för öfwer 500 mil. france. Enligt ett telegram från Bombay til Times har äfwen i Orienten reltagandet i lår net warit betyrligt. Uti franska nationalförsamlingens sammantråde den 27 juni aflates aj hertia Audriffet Pasquier en redenörelse för te under nationalförswarsrege ringen ajflutadve leveranetontratter och tom terwid att omnämna ftorartade underslef, fom woro begångna och ret till och med of högtstående personer. Hertigen, bwilten, enligt bwad en torrejpon: vent till Intep. Belge anmärker, uppträdde fom en grand seigneur, ech genom hwilkens föredras gick en sträng rättrårighetekänsla, uttrade fia på följande sätt om arbetena hos vet utftott, hwari ban warit ordförande: J anseende till ven stora massan af materialier, inalles ide mindre än 84,000 handlin, ar, har ret af 60 personer bestå ende utskottet velat fig i fem underafdelningar, förstäkt fig med salkunniga perfoner och revijfions: tjenstemän och söreslagit att afgifwa icke ett ber tänkante utan en hel följd aj rylika. Uiskottet hyser ingen enda reaktionstanke och skall endast och allenast wara en hedersdom ol för uppbördös embetsmän. Här hanclar om affärer till en totalsumma af 1,100 millioner (sensation), och wi måste påskynda arbetet, Då ännu många Icderantörer wänta på fina pengar, och då det är nödmwändigt att sätta en gräns för förtalet och öf: werdrifterna oc) bringa sanningen i vagen. Ut: skottet har den sorgliga pligten att merdela, att en högt uppfjatt och wäl aflönad statens embetsman, hwilken skulle öfwerwaka wapenleveranserna, bar missbrukat landets förtroende. En rik indvu: striidtare i New-York, fom utan ersättning stälde fina fabriker till wår tjenst har afslöjat dessa för: hållanden. Unter ret en del af landet kämpare och gjorde alla tänkbara uppoffringar, fanns ret i en annan del personer, hwilka fom roffoglar far stade fia öfwer sitt byter. Derefter yttrade Anz driffet Pasquier några reflexioner, fom gingo ut på att kejsarrömet war orsaken till landets olycfor, hwarjemte ban yttrade några hånande ord mot prins Napoleon. Riant uppläste derefter betänfandet angående Icveranfen från Newyork. Deraf upplystes, att nationalförswarsregeringen wändt fig til fin generaltonful i Newyork, Place, angående anskaffande af utrustningspersedlar för armeen och ställt en summa af 34 millioner til hans förfogande. Place bade hwarken bållit fia till ortalydelsen eler andan i be instruktioner, han erhållit. Han hade bland annat köpt 6,000 farbiner till 97 francs stycket, till hwilka ingen am munition medföljde och hwilka frigeminiftåren nörgades kassera såsom obrutbara. Dessa wapen betalates 3 gänger för dyrt. 5,600 Robertåaewär anskaffares också till för högt pris a 102 francs och 60,000 patroner till högt pris. Likaså köptes 19 mitrailleuseer til 35 procent för bön kostnad. På te flesta af dessa leveranser bare Place dessutom gortaiort fia 2 procents kommissionsarvode, inalles 605,000 francs, isynnerhet för begagnandet af en engelft tolf, Chauvitot. Genom faista fakturer hare han dessutom tillskansat sig 312,000 francs. Öfwerhufwud klagades det i be tänkandet öfwer att konsulatposterna under de fednaste åren ofta blifwit befatta med opålitliga per soner. Place bade under den förlidna månaren 5 gånger blifwit förhörd inför uiskottet, och resul tatet hare endast bestyrkt, till oc med förfwårat te genom undersökningen upptäckta berrägerierna. Utskottet föreslog derefter, att detta betånkande stulle tryckas och uttelas. (Allmänt bifall.) Walstriden i Frankrike är nu afgjord. Wi hafwa förut medtelat, att be parisiska walen utfallit i bögsta gruv fördelaktigt för det moteratrepublikanska partiet. Men om de enslildheter, fom föregått walen, börja nu åtskilliga undverrät