Cherubino och Celestini. Översättning från fransyskan af A. B. C. (För Norrländska Korrespondenten.) III. (Forts. från n:o 78.) Eu timme derefter blefvo de varse en by och gingo ned till den. Jacomo steg in hos en bonde, gaf tillkänna sitt nawn och sade att han och hans folk ledo af hunger. Man skyndade att bära till dem alt hvad de behöfde; hvar och en försåg sig med proviant och begaf sig ånyo i väg. Efter tjugo minuters förlopp voro de åter bland bergen, utom all fara och fullkomligt trygga för förföljelse. Jacomo stannade och undersökte det ställe hvarest de befunno sig. — Vi tillbringa natten här, sade han; nu skola vi äta. Denna befallning blef med ifver åtlydd, ty ehuru hvar och en var nästan döende af hunger hade ingen vågat äta förrän kaptenen dertill gifvit tillåtelse. Provianten fördelades, banditerna satte sig i en cirkel. Alla från den förste till den siste åto med sådan glupskhet att det var tydligt, att de ville hålla sig skadeslösa för de förflutna dagarnes fasta. Plötsligt reste sig Jacomo upp. Maria var icke mer med bandet Kaptenen gick hastigt några steg mot den riktning hvarifrån de kommit, men plötsligt staunade han. Han hade märkt Maria vid foten af ett träd: hon låg på knä och gräfde med